- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1902. Tjugunionde årgången /
23

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett bref. Kopia af Jane Gernandt-Claine

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fallen snö. Intet rörde sig, intet tycktes andas.
Några fina, rimfrostglänsande björkar, som lyfte sig
ur drifvornas vågor, skimrade likt orörliga vattenstrålar
i ett haf af stelnadt skum och jag satt och tänkte på
något, som hade lefvat sitt lif och som jag skulle
vilja begrafva i denna tindrande, hvita tystnad. All
min saknad, allt ve, alla de långa, ensamma åren och
sist mig själf.

Jag hade varit glad, jag tror de kalla det glädje,
men hvad rörde det mig innerst inne? Hur sällan
är det icke en sådan stämning tränger dit och nu
hade omslaget kommit, men det var så lugnt i mitt
hjärta. Snö där också liksom ock ett underligt,
af-lägset ljus.

Jag somnade med alla tankar inne i en hvit,
förtrollad skog af drömlik stillhet och vaknade fram
emot morgonen, innan det ännu hunnit dagas, och
kom ihåg att jag skulle gifta mig inom några veckor
och att det bröllopet är mig likgiltigare än. ..

Nej, nej, så skulle jag inte skrifva. Jag skall gå
den vägen utan att vända på hufvudet. Gift dig og
du vil fortryde det, gift dig ikke og du vil ogsaa
for-tryde det. Hvad man gör begår man dårskaper och
det må vara en tillåtet att le åt sitt eget jag, när
man står ansikte mot ansikte med sig själf.

Vid frukosten frågade pappa, om jag hade haft
roligt. Det såg inte så ut, sade han, och jag fick
anstränga mig att synas alldeles som vanligt, men det
fanns stunder, då minuterna föllo tungt som droppar
af bly.

Jag visste det var saker och ting jag borde
företaga mig. Jag skulle skrifvit till dig och till — —•
Jag kunde icke. Pappa fick ursäkta mig hos honom.
Han brefväxlar ganska flitigt med sin blifvande
svärson. Det gäller oftast affärer, hvilka icke äro af det
gladare slaget, då det rör gården här, det vet jag nog.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1902/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free