Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Septembersol. Skiss af Ernst Lundquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de fårade gråa berghällarna mellan husen, där
färgstarka vilda höstblommor sticka hufvudet tillsammans
och tissla och tassla. Och där det vackra, förmögna
fiskeläget ligger uppklättradt på sina klippor och
speglar sig själfbelåtet i den lugna stålblå fjorden, där
ljusgula små solnedgångsskyar stå på djupet, får det i
kvällens frid ett gyllene skimmer öfver sig, liksom en
reflex af allt det klingande guld, som badgästströmmen
i år som andra år har lämnat efter sig. —
Men ute i stranden nedanför Kummelberget går
en ensam man. Det är den siste badgästen, han som
alltid stannar efter de andra, den döfstumme.
. Han kommer år efter år till den lilla badorten,
bor alltid i samma stuga högst uppe på klinten, där
han har den vidsträcktaste utsikten åt öppna hafvet,
och heter Verner. För öfrigt vet man ej mycket om
honom. Han tycks vara en studerad karl, går
ständigt med en bok under armen och en bleckportör
öfver axeln; man ser honom ibland sitta ute i
klipporna och plocka sönder växter och syna dem genom
ett förstoringsglas. Förmögen är han visst, ty han är
mycket frikostig mot alla han har att göra med. Han
ser ut att vara ett par och trettio år, har ett
lång-lagdt, tankfullt ansikte med spetsigt svart helskägg och
har alltid en min, som om han lyssnade efter något
långt bort — stackars karl, det hjälper inte, att han
lyssnar, han hör ändå ingenting, han är stendöf och
stum till på köpet, men om han någon enda gång på
sitt vis inlåter sig i samtal med någon, ser han
mycket bra på munnen, hvad man säger till honom. I
sommar har han för resten varit mera sällskaplig af
sig, man har flera gånger sett honom tillsammans
med badgäster, i synnerhet med den där lilla fina
fröken, som bott hos Ole Berndtson och som reste i
går. De båda har man de sista dagarna oupphörligt
sett ute i bergen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
