- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1902. Tjugunionde årgången /
34

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Septembersol. Skiss af Ernst Lundquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig en liten skiffertafla att skrifva på, men den
be-höfdes nästan aldrig, ty han såg pä munnen eller läste
i hennes ögon allt hvad hon sade, till och med hvad
hon tänkte, och han lärde henne, på hennes egen
ifriga begäran, fingeralfabetet, så att hon också snart
kunde förstå honom. Till nästa år, då de träffades
här — hennes mor trifdes här så väl, och de skulle
säkert komma tillbaka — lofvade hon att ha lärt sig
det egentlig) döfstumspråket, det vidlyftiga och svåra
teckenspråket; hon visste • någon där hemma i
Göteborg, som kunde det, och då skulle det gå fortare
för dem att samtala. Han smålog skeptiskt: denna
nyck skulle nog blåsa bort vid nästa vindskifte, huru
pikant det nu än kunde vara att ha en döfstum till
kavaljer, men han nändes ej säga henne, huru föga
han trodde på hennes högtidliga föresatser.

H varken för hennes mor eller hennes kotteri
hade han blifvit presenterad; de ville väl ej ha besvär
af honom. Men de läto Elli obehindradt söka hans
sällskap utan att tyckas ta anstöt eller ens förvåna
sig. Hon var nog en liten själfständig dam, som vant
sin omgifning vid, att hon gjorde hvad hon ville.
Och han var ju döfstum, han räknades inte, han var
knappast en man ... För första gången i sitt lif hade
han någon glädje af den undantagsställning han intagit
alltsedan sin födelse; för första gången kände han ej
förödmjukelsens tagg.

Han förstod dock så väl, att det var af
nyfikenhet hon slutit sig till honom, af det pikanta och nya
i detta, af en retande lust att få reda på, hurudan
en sådan abnorm varelse som han egentligen kunde
se ut invärtes. I synnerhet i början bestod ju deras
samtal nästan uteslutande i frågor, som hon gjorde
och som han villigt besvarade. Frågor om allt hvad
som rörde honom, hans sätt att se världen och
människorna och sitt eget öde, frågor om hvad han trodde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1902/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free