Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En tomtehistoria. Af Karl Erik Forsslund. Med teckningar af C. Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i stället för ben och rullar i stället för springer, men
man rider på honom och han går af sig själf, man
behöfver bara hålla fotterna i de där stigbyglarna och
följa med, så ett djur är det säkert, och förmodligen
en ny hästart — troligen utländsk, antagligen införd
från Amerika.
Tomtarna hade under detta tal sakta makat sig längre
bort från odjuret och betraktade det skyggt och osäkert.
— Bits han? hviskade en af de minsta. Sparkas
han — kan han slå bakut? frågade andra.
— Inte! sade han som ringde; närmade sig
odjuret med klappande hjärta men raska steg och
oförskräckt hållning — skulle utplåna sin smälek nyss,
tänkte han — klättrade åter käckt upp i sadeln —
smackade och satte skänklarna i kreaturets sidor.
Men det stod där det stod, gick inte ur fläcken.
— Mja, sade Petter — man måste ha fotterna i
stigbyglarna för att det ska gå. Så måste man vika
sig dubbel och lägga sig öfver den där stången, eller
betslet eller hvad det är, så djupt man kan komma
— det gjorde åtminstone den främmande herrn, en
ung, stor tvåbening, som kom hitridande i middags.
Vackert är det inte, tvärtom, riktigt fult och dumt
och svårt att se för en som tycker om smidighet och
behag — (Petter kråmade sig härvid, sträckte mjukt
på benen och ringlade svansen i de finaste böljande
kroklinier) — och nog ser jag tusen gånger hellre en
så’n där gå spänstig och rak i ryggen på sina två ben,
som det är meningen, eller åtminstone sitta upprätt
och med högburet hufvud på en riktig hästrygg. Men
fort går det ju förstås, och det måtte vara det
viktigaste nu för tiden.
Lilltomten i sadeln böjde sig fram öfver
styrstången och sökte nå ned till tramporna. Men hans
ben voro vid pass tre gånger för korta, och han satt
fortfarande där han satt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
