- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1902. Tjugunionde årgången /
94

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En tomtehistoria. Af Karl Erik Forsslund. Med teckningar af C. Althin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Då berättade Petter, hurusom de stora
tvåbenin-garna på gården hade lyft upp en af de små i sadeln

— det fanns ett par små där, icke tomtar, men af
ungefär samma längd och gestalt — och låtit honom rida
rundt gårdsplanen. De hade gått bredvid och hållit i
honom och puffat på hjulhästen, så att han också gick.

Och nu gjorde tomtarna likadant. De grepo
försiktigt tag i odjuret, flera på hvar sida, stödde det
och satte det i gång.

Det vardt en ringdans rundtorn det stora skumma
rummet — långsam och vinglig i början, man körde
ikull, man törnade mot väggar och lårar och slingrade
hit och dit, men så småningom allt säkrare och
snabbare. Och allt muntrare och ifrigare blefvo
pysslingarna; de skrattade och ropade, han som satt i sadeln
lät klockan surra och skramla i yr polkatakt, de som
sköto på smackade och hojtade, hoppla Pålle, ej a
gossen, hopp i galopp! och de andra dansade
trippande omkring ekipaget, hurrade och snurrade rundt,
stampade i golfvet och klappade i händerna.

Endast ugglan och Petter voro overksamma
åskådare. Ugglan satt orörlig uppe i gluggen och stirrade
med stora undrande ögon på sällskapet, och midt på
golfvet satt Petter och spann.

Men han tystnade plötsligen — och i detsamma
lyfte ugglan och försvann med ljudlösa vingslag i den
halfljusa nattluften.

Steg närmade sig öfver gårdens gräsplan. Nu
smögo de uppför trappan till loftet — nu stack någon
in en nyckel i dörrlåset. Mjam! sade Petter — en
och två och tre gånger. Tomtarna hörde ingenting,
leken gick alltjämt rundt under skratt och larm. Ända
tills nyckeln vreds om och dörren flög upp för en
hård knuff —

Pysslingarna skingrades och försvunno i ett
ögonblick — in i vinklar och vrår, i lårar och tunnor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1902/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free