- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1902. Tjugunionde årgången /
142

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skelettet. Novell af Henning von Melsted

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

brukar taga sin början omedelbart efter
uppvaknandet, utfyller man, ofta utan att själf märka det, de
klyftor, som finnas i drömmen, och snart häpnar man
vid att se den te sig såsom en sammanhängande
berättelse, hvilken verkar på en såsom något händt och
upplefvadt och hvars hemliga mening man vill söka
utforska.

Walter drömde, att institutets vaktmästare hade
fått besök af en gammal kvinna, som frågat efter en
graf.

Det är icke alldeles ovanligt, att folk kommer
till institutet och frågar efter sina anhöriga, och
vaktmästaren hade mer än en gång haft obehag af att
nödgas ge upplysningar. Han afskydde alla scener.
Därför hade han nu inskränkt sig till att ur
registra-turet anteckna på en papperslapp Walters namn och
bostad. Hos honom, hade han förklarat, skulle den
gamla gumman få reda på grafvens nummer m. m.
Därmed hade han gått till sina göromål.

När Walter fick klart för sig hvad den stackars
kvinnan, som inkommit i hans rum, utan att han
visste hur, önskade af honom, började han med att
göra henne några frågor om hennes lif, egentligen för
att vinna tid och fatta ett beslut. Han öfverlade med
sig själf, om han icke rätteligen borde undanhålla henne
sanningen, han ansåg sig nämligen rent af skyldig att
ljuga, när barmhärtigheten syntes fordra det, men han
fann alltför stora svårigheter därvid. Förklarade han
sig ingenting känna till, skulle den gamla kvinnan
förmodligen uppsöka vaktmästaren på nytt och ändå
få veta sanningen, mindre skonsamt kanske än om
han nu meddelade den.

Walter kände sig som om han fått sin första
patient och beslöt att handla därefter.

Emellertid satt den gamla i soffan med de stora
ådriga händerna öfver knäskålarna och talade om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1902/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free