Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vals och Bourrée. Novell af Maria Jouvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tändes ett par lampetter i drifven koppar bakom
hennes hufvud, hvilka bredde ut sina hotfulla, barbariskt
uthamrade sköldar mellan det på väggen upphängda
fina kinesiska porslinet.
Den gamla damen uttryckte sig i den fallande
vårskymningen på ett ganska sällsamt sätt, medan
hennes bruna ögon täflade med kopparsköldarnas i
aftondunklet bortdöende glans. Till prästen, som med
sitt magra, bleka ansikte, böjdt mot sin hand, följde
hennes fingrars fågelaktiga rörelser öfver de utbredda
patiencekorten, talade hon sålunda:
— Icke bli vi mycket lyckligare af att ständigt
höra om er himmel ofvan skyarna — skulle det icke
gå för sig att göra det lilla stycke jord vi trampa på
till en himmel, så mycket vi kunna det? Skulle det
icke det? Hvad hjälper ordet, sade hon vidare, då
och då interfolierande några afbrutna hetsiga
meningar angående den mycket svårlagda och envisa
pa-tiencen, såsom — kunde det inte ha varit en trea i
stället, men inga treor — naturligtvis kommer det inga
treor — allesamman nedlagda förstås och ideligen
figurkort, som inte alls passa — — Ja — hm —
hvad hjälper ordet — där stå de och prata inlärda
läxor och lyssna till sin egen röst — nej, gå ut bland
människorna, och lef med dem — Inte sant, min
käre Absalon?
Och den unge prästen Absalon svarar ödmjukt:
— Ordets makt är ju ändå så stor, och utan
ordet äro vi intet.
— Prat! — Där sitta de små ömhjärtade
mamsellerna på kyrkbänkarna och smäkta mellan
predikanten och sina egna obestämda känslor. Jag går
aldrig i kyrkan — nej, om jag det gör — jag skulle
rent af få en elak bismak i mun från all den unkna
förvittringen därinne, om jag det gjorde. —
Märkvärdigt att folk ha en så högst egen och anmärknings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
