Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde. Oktober 1900—oktober 1901. Af Emil Svensén. Med porträtt af A. E. Nordenskiöld - Gunnar Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
augusti, 84 år) fått på sin lott att införa poesien i
politikens värld. Litet hvar, som från Första
kammarens läktare hört honom tala, påminner sig den
stundom poetiska, men alltid retoriska flykt, som han
älskade att gifva åt sina föredrag. I detta afseende
var han en gengångare från bättre tider i seklets midt,
som glömt sig kvar till dess slut.
Strängt taget är det dock egentligen icke rätt att
placera Gunnar Wennerberg bland politikens män.
Ty Gluntarnes skapare var och förblef under hela sin
långa lefnad en skald, och det var inom diktens och
tonkonstens värld, fjärran från dagens kif och strid,
som han skurit sina mest ovanskliga lagrar. Hvem
har ej i ungdomens vår hänförts af dessa
oförgängliga, evigt unga skapelser, där dikter och toner smälta
samman till ett enda oupplösligt helt! Med Bellman
hade han det gemensamt, att han själf kunde sätta
sina dikter i musik, eller om man så vill, kläda sina
tonskapelser i ord, och utom Bellman har kanske ingen
af våra skalder vuxit så djupt in i svenska folkets
hjärtan, som Gunnar Wennerberg med sina Gluntar.
Ännu kan man få höra åldrade män med hänförelse
tala om de oförgätliga dagar, då dessa den eviga
ungdomsglädjens skapelser flögo ut öfver landet och på
otroligt kort tid gjorde sin upphofsman till en af våra
mest berömda män. Så länge svenskt tungomål lefver,
och så länge friska, lifsglada hjärtan klappa i unga
bröst, skola Gluntarne lefva, och måhända lika länge
de högstämda sånger af fosterländsk stämning, som
deras diktare skänkt sitt folk. Men om hundrade år,
då dessa sånger ännu väckande mana till ädel tanke
och handling, skall ingen mera minnas hr statsrådet
och chefen för kungl. ecklesiastikdepartementet,
lands-höfdingen och kommendören af kongl.
nordstjärneor-den m. m. m. m., allt under det juvenalernas sångare
fortfar att lefva kvar i ett oförgängligt minne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
