Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Panslavismen. Några historiska och litterära reflexioner. Af Alfred Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig själf, trots de litterära ansträngningarna i Bautzen,
och lika så visst som att det wendiska tungomålet för
många århundraden sedan försvunnit från Östersjöns
kuster, lika säkert torde detta slaviska idiom inom ett
par sekel vara förstummadt.
Härtill kommer en annan omständighet, som
förbises af de panslavistiska separatisterna. Är ett folk
litet och dess litteraturspråk ungt, kan det ej betraktas
som någon kulturell vinst, om man på konstlad väg
söker rikta detta språk med nybildade, inhemska termer,
som dock endast tillhöra ett högt, mäktigt
kulturland — t. ex i fråga om vetenskapliga och tekniska
begrepp. Om sydslaverna allt fortfarande äro beroende
af den tyska vetenskapen, båtar det föga att i flera
dialekter utbilda en själfständig terminologi, som ändå
blott kan fattas af den bildade befolkningen, men
förblir lika obegriplig för bönderna som de tyska
uttryckssätten. Då t. ex. sydslaverna från eller åtminstone
genom de förkättrade tyskarne hämtat den ypperliga
uppfinning, som heter telegraf, men behaga kalla den
för »snabbtal» (brzojav), blir saken därför icke
tydligare för en bonde i Slavonien, utan gör bara, att det
kroatiska ordet blir svårfattligare för t. ex. en polack
eller en ryss, som ej ansett under sin nationella
värdighet att upptaga det internationella, grekiska ordet.
Samma opraktiska, otidsenliga chauvinism spåras ock
i den nytyska nationella tendensen att utbyta allmänt
gängse ord af romanskt ursprung (t. ex. kupé, station,
biljett o. d.) mot germanska nybildningar, som stundom
kräfva en särskild förklaring. Ju större
folkupplysningen blir och ju mer den internationella samfärdseln
ökas, dess mer växer behofvet af utländska låneord,
och dess svårare blir det att bevara språket »rent».
Viktor Rydbergs i god mening reaktionära
reformförsök såsom språkbildare kunna härvidlag tjäna såsom
varnande exempel. Men om denna ordrensning, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
