Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från brittiska skolor. Intryck från resor och studier. Af Hugo Hagelin. Med 5 illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vandet står tillbaka, torde omtanken om den fysiska
utvecklingen mindre få anses vållande därtill, än
följande omständigheter: i) att de engelska skolornas
verksamhet är okontrollerad och oinspekterad (t. o. m.
ännu mera än fallet är hos oss); 2) att de äro privata
skolor och som sådana ej äro nog stränga domare
öfver sig själfva; 3) att egentliga lärareseminarier för
den högre undervisningen saknas (dock finns ett
College of preceptors); 4) att brittisk själftillräcklighet
och suffisance i förening med traditionens och häfdens
makt äro också med afseende på skolorganisationen
mäktiga faktorer.
Utom de vid sidan af denna konservatism ständigt
jämnlöpande reformsträfvandena ha många och
inflytelserika röster på sista tiden allvarligt hänvisat till en
reform af det engelska undervisningsväsendet som en
viktig faktor i konkurrensstriden med Tyskland. »Made
in Germany», »förfärdigadt i Tyskland», är ett mene
tekel för den brittiska industrien, ropa alarm-männen;
Tysklands fabrikat, billigare och bättre, hota ej blott
Storbrittanniens handelsintressen på den utländska
marknaden, där det förut i halftannat sekel varit
allrådande, utan dessa samma fabrikater med märket
»made in Germany» vandra in i Storbrittannien själft,
ja, engelska representanter för stora exportartiklar
förklara till och med öppet, att de få sina beställningar
utförda med större intelligens och omdöme vid de
tyska fabrikerna än vid de engelska. Det var lord
Roseberry, som tog upp detta ämne sommaren 1896.
Sedan dess är det knappast någon af de ledande
politiska männen från de bägge stora partierna, som
ej vidrört det. Balfour och Chamberlain, Morley och
Asquith och många fler hafva ordat om detsamma.
Man tyckes numera vara böjd för att anse, det
faran i början öfverdrefs, att ännu tillhör hegemonien
England, men de förneka ej heller tillvaron af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
