Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Hörbergs lefnadshistoria och konstnärspersonlighet. Af Vilh. Bergsten. Med 24 illustrationer - III. Som yrkesmålare på småländska landsbygden (1768—1783)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
målare, t. ex. i en stad, hade han, tyVigd af arbete
och släp, utan möjlighet till utveckling, nog stannat
på yrkesmålarens ståndpunkt.
Under denna tid omfattades han med intresse
af presidenten i Göta hofrätt, baron E. Adelrcrantz,
boende på det närbelägna Hubbestad. Denne
konstvän uppmuntrade honom i hans studier och gaf
honom tillfälle att ur sin rika samling af kopparstick
kopiera hvad han ville. Hos Adelcrantz träffade han
också konstakademiens sekreterare O. Tempelman,
som visade honom mycket intresse. Både Tempelman
och Adelcrantz uppmanade honom att med det
snaraste komma upp till hufvudstaden, för att utbilda sig
i målarekonsten. »Allt saker», säger Hörberg, »som
retade min ifver att få se berömda mästares arbeten.
Jag var glad öfver de uppmuntrande orden, men
beklagade vid mig själf, att detta ej skedde i mina yngre
år, ty nu ansåg jag det mest fruktlöst; men jag kunde
dock ej dämpa min håg därtill; tankarna voro alltid
fästade på hvad sätt jag skulle komma dit upp, utan
att skada de mina och blottställa dem.»
Ja, dessa önskningar och planer, de funnos, som
vi se, i den trettioårige mannens tankar, men de
måste för utkomsten lämnas åsido. För utkomsten
var han den anspråkslöse yrkesmålaren, men i sin
själs värld sträfvade han, om ock famlande, i konstnärlig
riktning. Som vi ihågkomma från hans lärotid, var hans
håg då hufvudsakligen riktad på det religiösa måleriet,
men äfven under dessa femton år som ämbetsmålare
sysselsatte han sig i sina konststräfvanden
fortfarande med uppgifter på det religiösa området.
Sär-skildt må här ihågkommas hans första altartafla, för
Vrigsta kyrka, upptagen i hans altartafle-katalog under
n:r i, målad 1778 efter altartaflan i Växjö domkyrka
och framställande nattvardens instiftelse. Denna
altartafla, som borttogs år 1865, då kyrkan nybyggdes, finnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
