Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Hörbergs lefnadshistoria och konstnärspersonlighet. Af Vilh. Bergsten. Med 24 illustrationer - VII. I Fallastugan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att vrida på boinmen kunde duken, som genom
kritstreck var indelt i likformigt aflånga fyrsidiga figurer,
afvecklas och på det sättet kunde de enskilda delarna
af hela taflan färdigmålas, den ena efter den andra,
tills det hela var färdigt». Det var en mycket
ofullkomlig metod; men att Hörberg trots detta dock i
sina taflor lyckades få fram en så framstående
helgjutenhet i hela framställningen, det framhäfver ännu
mer hans talang.
Medan vi uppehålla oss här vid Falla, må vi
anföra fru Marianne Ehrenströms berättelse om sitt
besök därstädes år 1812. »Jag besökte Hörberg en
dag», säger hon. »Han bjöd mig stiga in i sin atelier,
ett verkligt tempel för de sköna konsterna. Förutom
hans målningar fanns där äfven en viol och en liten
clavecin, som han själf uppfunnit. Man såg där jämväl
musikstycken af flere kompositöier och dessutom våra
förnämsta skalders verk. Förvånad anmärkte jag detta.
»Å», svarade han, »jag kan lite’ af hvarje, och när
jag ej längre ser att måla, gör jag musik.»
Vi minnas, att Hörberg 1799 målade en
plafond-målning i Auroratemplet i Finspångs park. År 1809
målade han en dylik i ett tempel i Adelsnäs park,
som ännu i dag finnes på sin plats. Hörberg
be-skrifver densamma på följande sätt: »I tempelkupolens
midt synas olympens gudar och gudinnor, under det
vid omkretsen, vid kupolens ytterkant, scener från
bergsmannens lif afbildas, där enögda, sotiga cykloper
spela en framstående roll. Därvid synas olympens
gudomligheter lämna arbetarne sitt bistånd, så att
arbetet går lätt och utan stor möda. Jupiter kan anses
som en sinnebild af bruksägaren, hvilken af sin maka
Juno får stora summor till förlag för sin rörelse.»
Plafondmålningen hänsyftar på koppargrufvoma vid
Åtvidaberg, dåvarande ädelstenen i det Adelsvärdska
fideikommisset,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
