Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Wieselgren såsom litteraturhistoriker och lefnadstecknare. Af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tvifvel i ej ringa mån, att åhörarne aldrig brusto
omkring föreläsarens kateder, då han ville i allmänna
tidsmedvetandet omsätta något så erkändt tråkigt som
ett slags Bibliotheca historica Sviogothica ad modum
Warmholzii.»
Och han tillägger vemodsfullt: »Kanske är den
dock lyckligare som förgätes, än den som framdrages i
ljuset inför en ny och visare tid.»
Detta skrefs under ett tidsskede, som hade föga
blick för förtjänsten i W:s arbete, men desto mer för
felen.
Nu är det emellertid så, att vetenskapens
utveckling, om jag rätt förstått dess gång, hvarken går
i rak linie uppåt, ej heller rör sig som pendeln fram
och åter. Nej, jag tror att vetenskapen — för att
fullfölja bilden — rör sig liksom i en skrufgänga,
det må vara sant att den skrider allt högre och
högre, men under denna stigning rör den sig ock i
cirkeJriktning, och så händer det att tid efter annan
gamla synpunkter åter komma till heders, ehuru på ett
högre stadium.
Per Wieselgrens arbete innebar en i många fall
berättigad gensaga mot ett alltför ensidigt uppskattande
af poesien såsom litteraturhistoriens snart sagdt enda
domän. Den -litteraturhistoriska spiralen har nu i ej
ringa mån vridit sig till en uppfattning, som från en
— som vi vilja hoppas — högre utvecklad ståndpunkt
likväl står denna åskådning nära.
Icke blott såsom litteraturhistoriker har Per
Wieselgren verkat med framgång och nit. Han har såsom
lefnadstecknare lämnat rika bidrag till vår svenska
odlingshistoria. Det finnes i de flesta större bibliotek
ett stort verk, Biografiskt Lexikon öfver svenske män
och kvinnor, som utgör en heder för vårt lands
biografer under 1830—50-talen. Det fanns knappast då
någon motsvarighet därtill i de större kulturlanden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
