Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalle i Hagenborg och baronen på Häldaholm. Humoresk af Thure S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Dä’ gjorde väl så f-n heller! sa’ baronen i
mildare ton och gick ner till Kalle.
Benet var verkligen illa brutet.
— Jo, nu blir dä’ grant. Atta små barn och
inget tak öfver hufvudet, ingen föda. Och ett brutet
ben! grät torparen.
Baronen spottade och ref sig i hufvudet och fick
ett helt annat uttryck i sitt ansikte, när han såg
kar-. len, som låg där och skalf af ångest och smärta.
— Anamma det här, du Kalle! Inte ville jag
fördärfva dej. Du får bli på Hagenborg så länge du
vill och behöfver inte göra mera än två dagsverken i
veckan härefter, i stället för tre såsom hittills. Du
blir kanske halt, din stackare. Jag ska skrifva om
kontraktet.
Sen ropade han fram folk.
— Lägg in Kalle i betjäntkammaren och far i
karriär efter läkaren. Och en af er kör genast ner
till Hagenborg med en tunna råg och två pund kött,
befallde han.
— Gu’ välsigne nådig baron! Nu ä’ ja’ så
löcke-lig, så löckelig. Ja’ känner knappt dä’ onda och ja’
blir snart bra! grät Kalle.
— Jag hoppas det! log baronen.
— Men dä säger ja’, att vell baron, så får han
drämma af dä’ andra benet också, och ja" ska’ inte
skrika »aj» en gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
