Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Snoilsky. Af N. P. Ödman. Några minnesord af en ungdomsvän. Med porträtt från skaldens sista lefnadsår (titelplansch)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sällskapet, men vände sig enskildt till flera af dess
medlemmar liksom också till andra rimsnidande
studenter för att få bidrag till samlingen. I
»Isblomman» bidrog Snoilsky med 6 stycken, och af dessa
är det åtminstone ett, som sedan af honom upptagits
bland hans 1869 utgifna »Dikter», nämligen
»Konstbe-rider skan», men äfven en och annan af de öfriga hade
efter min åsikt väl förtjänt att komma med, såsom
framför allt det varmt inspirerade, formsköna och af
dramatiskt lif och ädel realism präglade stycket »Noch
ist Polen nicht verloren» och äfven den lilla vackra
biten »Sveriges färger» — båda nu bortglömda.
Närmast efter publikationerna i »Isblomman»
utgaf »Sven Tröst» 1862 på egen hand ett dikthäfte
benämndt »Orchidéer», som nog torde i det närmaste
hafva glömts, ehuru det innehöll åtskilligt som
förtjänt att bevaras, bland annat den ungdomligt eldiga
sången om »Rouget de Isle», marseillaisens författare.
Jag minns, hur väldigt detta stycke slog an på oss,
när han första gången läste upp det i manuskript.
I det »Namnlösa Sällskapets» första publikation,
diktsamlingen »Nio Signaturer», utgifven 1863 på N.
M. Lindhs förlag, bidrog Snoilsky med icke mindre
än 12 poem, fortfarande under pseudonymen »Sven
Tröst». Af dessa blefvo 9 sedan upptagna i hans
första diktsamling af 1869. Till dessa höra det täcka
stycket »Blomsterfursten», det af djup religiös känsla
genomträngda »Sommarregn», det sydländskt glödande,
något sensualistiskt hållna »Kreolskan», de af harm och
medkänsla flammande sångerna för Polen m. fl. Alla
dessa hade förut i manuskript upplästs i N. S. under
hösten 1862 och våren 1863 och mottagits med
förtjusning. Men äfven utom sällskapet, i större
studentkretsar hände det, att Snoilsky på begäran uppläste något
poem, och jag glömmer aldrig hur särskildt hans polska
sånger slogo an på den tidens studenter. När han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
