Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosa Mystica. Af August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Venus’, planetens tal; och Rosen är helgad åt
Venus!
Kärleksgudinnan den fått med fägringen, doften
och tornet.
Vek som en vidja han är, den busken fagrast af
alla,
Smidiga spön han består, med taggar som
gäddornas tänder;
Blommorna bryter du ej, om Icke med blodiga
fingrar;
Sätter du yxan till rot, hon växer igen och
förökas ;
Elden aktar hon ej; I egen aska hon frodas,
Trlfs vid den dammiga väg, och på st enören är hon
ju hemma,
Blott hon får sol och får luft; det är mäktiga
kärlekens blomma.
Sagan har sagt, att näktergalen i Rosen förälskas.
Sannolikt är det ej så, men törnskatan älskar den
busken,
Icke för blommornas skull, men för t agg ar nes; kunde
man tro det?
Fågelen bygger sitt bo i skydd af de stickande
törnen,
Också på taggarnes udd hon spetsar sitt offer
till nöje ...
Blodiga offer hon ger åt Afrodite den grymma.
Rosen hon älskar se blod; det är nu en gång hennes
lynne;
Känslig och grym, vid en kyss, vid en fläkt hon
faller i sönder;
Lida det mäktar hon ej, men hjälper när andra
de lida.
Se, när som hösten har gått, och allt står ödsligt
och naket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
