- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1904. Trettioförsta årgången /
48

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En episod efter Geijers »affall». Af Fredrik Vetterlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»så beryktadt trång», i sin stuga, »krönt c f
murgröns-ref» — murgrönan var för Atterbom fornforskningens
symbol — och därinne dväljes han bland dagligen
hopade hjälteminnen, bland »sagobrott och pärmebref
(Atterbom höll just på med första delen af Siare och
skalder). Då går någon förbi därnere och undrar,
hvarför ej enslingen i hyddan traktar efter de
(popularitetens) kransar, som säljas på torgen utan blott
ser naturen och alltjämt är trogen »de forna
drömmars trolldomssång».

Nej, svarar hyddans eremit; när han betänker
saken, så finner han att hyddan mycket bra rymmer
honom själf, och han stannar kvar. Den som
besöker honom, skall finna en vänlig värd, kommer
ingen, tröstar han sig, och klagar någon, att han ej
trifs, så — finnes »utväg».

Därpå skildras hans värld och sedan deras nere
på den »vida» slätten, där den ledsamma allmänna
stråkvägen går, och där de, som skryta med att
vara »folkets män», evigt gräla och kifvas. Skalden
tror att tidens »dunstbild» möjligen betyder storm,
men själf skall han stå fast, skall tänka, tala och
sjunga, som han skulle göra i bättre år, äfven om
det kommer därhän, att »bilan slår». Om läran att
rätt grundar sig på plikt; om nit för vederhäftig
pröf-ning o. d. är »det murkna gamla» så vill han »ramla»
med det. Han skall ej sky striden, men upp till hans
skogshydda nå missljuden föga; andra röster höras
där och — afslutades diktens första version -— där
hälsar han gärna

»vänner
som dela klang och sympati,
men vördsamt ber »nationens männer»
att gå min stugudörr förbi».

Men strax efter, sedan Atterbom afskickat detta
poem till Beskow, frågar han i ett nytt bref, om ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1904/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free