Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Guds moders hus» i Jerusalem. En studie af S. A. Fries (med 5 illustrationer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om på diplomatisk väg utverkade koncessioner och
behöfiig penningtillgång.
Långt sämre är det beställdt med den
vetenskapliga Palästinaforskningen. Det finnas visserligen
enskilda sällskap i Ryssland, Tyskland och England,
hvilka gjort sig förtjänta om densamma. Äfven
officiella institutioner, t. ex. kejserliga
vetenskapsakademien i Wien, hafva anställt forskningar, och många
enskilda vetenskapsmän ha med stort intresse och
många uppoffringar dragit sina strån till stacken. Men
en omfattande, systematiskt genomförd arkeologisk
undersökning af Palästina har ännu icke ägt rum.
Måhända skall det ej för länge sedan upprättade
tyska arkeologiska institutet i Jerusalem, som står
under ledning af professor Gustav Dalman (inom
parentes sagdt af svensk härkomst), kunna uträtta
något varaktigt godt i fråga om ledningen af
Palästi-nas genomforskande. De nyare reseskildringar, som
vi äga på vårt språk af bl. a. Stave (1893),
Waldenström (1896), Nordlander (1899), Schön (1899) och
von Schéele (1900), hvila allesammans i afseende på
sina iakttagelser på resehandböckernas och
dragoma-nernas traditionella uppgifter.
En af de viktigaste källorna vid all arkeologisk
forskning är traditionen. Vare sig den bekräftas eller
förkastas genom de anställda kritiska undersökningarna,
måste man i hvarje fall utgå från traditionen eller
åtminstone taga behörig hänsyn till densamma. Men
naturligtvis måste hvarje tradition städse upptagas med
stor försiktighet och noga pröfvas, innan den med
större och mindre grad af sannolikhetsskäl godkännes.
Då man t. ex. visar det träd, i hvilket Judas hängde
sig, platsen där det »förbannade» fikonträdet en gång
stod och de stenar, hvilka skulle ropa Jesu lof, om
hans lärjungar icke gjorde det, så förstå vi genast, att
vi i sådana fall icke hafva att göra med en historisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
