Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Guds moders hus» i Jerusalem. En studie af S. A. Fries (med 5 illustrationer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
älsklingslärjungen Johannes, författaren af det fjärde
evangeliet, ifall nu denna mening, som sakta men
säkert vinner allt flera anhängare för sig, är lika
riktig som den faktiskt löser de svårigheter, med hvilka
frågan om det fjärde evangeliets hufvudförfattare varit
belastad *.
Huru har han då fått tillnamnet Markus? För
min del vill jag såsom en möjlighet framställa följande
förklaring: En gammal kyrklig tradition från andra
eller tredje århundradet förklarar uttryckligen, att
Markus var en levit, och att han till och med
förvaltat prästämbetet. Som bekant fick Jesu lära många
anhängare bland det judiska prästerskapet (Ap. gärn.
6: 7). Detsamma som berättades om Markus gällde,
såsom vi hafva sett, äfven om Jesu älsklingslärj unge
Johannes. Apostlagärningarnas kyrklige utgifvare har
måhända på grund af Markus’ och Johannes’ lika
lef-nadsställning kommit att identifiera dem båda. Då i
den kyrkliga traditionen Petrus och Markus föras
mycket nära tillsammans, kunde Apostlagärningarna,
som ej synes hafva varit en i kyrkan känd och
använd skrift förr än omkring år 180, styrkas i sin
identifiering af Markus och Johannes, då Petrus
berättas hafva tagit sin tillflykt till hans hus.
Finge man i coenaculum anställa grundliga
gräf-ningar, är det icke omöjligt att man kunde finna
minnen ända från den äldsta apostlatiden, hvilka
kunde gifva upplysning i viktiga frågor. Hvarför
skulle detta vara orimligt att antaga?
Clermont-Gan-neau var år 1871 nog lycklig att återfinna en af de
inskrifter i templet, som på Jesu tid förbjöd
hedningarna att beträda ett visst område i helgedomen; år
* För den som möjligen kan vara intresserad af att taga
närmare kännedom härom hänvisas till min år 1898 utgifna
skrift: »Det Qärde evangeliet och hebréer-evangeliet» samt
min framställning- af »Jesu lif» 1903.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
