Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid krucifixet. Af Alfred Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid krucifixet
Af Alfred Jen sen.
led mot kväll, och öfver skogens bryn
septembersolens sista strålar glödde.
I skymning sveptes bergets vägg, och byn
vid klostrets fot små dunkla strimmor strödde.
Min vandring hade hunnit dagens mål,
och trötta lemmar sökte mossig tufva.
Allt teg omkring mig, och i skrefvors hål
på berget tycktes mörks ens andar rufva.
Med välbehag jag lutade min kropp
emot en stubbe, som gjort halt vid vägen.
Men trädets smala stam med naken topp
och torra grenar gjorde mig förlägen.
Det var ett kolsvart kors. På detta trä
en mänskokropp var stungen fast med spikar.
Där syntes droppar än af blod på knä
och höft, som voro lindade med flikar.
Den hängde hade böjt sitt hufvud ned,
och blicken stirrade ur ögonhålen,
som om den velat säga: Så jag led
för eder alla. Så I ocksä tålen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
