Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf. Ett stycke af en monografi. Af Ruben G:son Berg (med porträtt af Selma Lagerlöf)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det är inte blod, inte instinkt, utan kunskap. Hon
är den enda som vet — och det är orsaken till hennes
olycka. Förunderligt kommer man att tänka på den
gamla sagan om lustgården och kunskapens träd. Det
är en allegori som Selma Lagerlöf skulle kunna lägga
ut med skildringen af dessa människor.
Äfven i ett annat afseende äro dessa människor
lyckliga och Selma Lagerlöf har definierat lyckan från
en annan synpunkt. Den är att ha en sändning. Det
finns inte en af dem, som inte har sin särskilda
uppgift att fylla. Först och främst i berättelsens gång.
Ur kompositionens synpunkt har hon i Gösta Berlings
saga visat prof på en rent af förvånande skicklighet i
att kombinera samman alla dessa olika sägner, som
hon hört, till ett helt, där det ena beror af det andra.
Sintram, den elake brukspatronen, är en figur från
Sörmland, men har flyttats till denna
Värmlands-historia som dess nervus rerum. När Brobyprästen
behöfs omvänd, då kommer hans ungdoms älskade.
När grefve Dohna skall bort ur socknen, då begår
han brottet med lerhelgonen och blir utburen af
kavaljererna. När Gösta Berling vill trolofva sig med
kvastflickan och detta till hvad pris som helst måste
hindras, då kommer vårfloden öfver Ekeby o. s. v.
Det är detta som håller dem oppe. De ha på
det hela taget mycket angenämt, ty för dem existerar
ingen möjlighet att svika kallet. Kallet, sändningen är
icke i strid med dem, det står i den mest harmoniska
samklang med deras innersta natur, så de onda som
de goda. Äro de inte stadda på den väg, som för
till deras mål, vantrifvas de, och ingenting annat hjälper
än att de ändra patos. Tänk bara på Ingrid Berg i
»En herrgårdssägen», som måste rädda Gunnar Hede.
Det draget finns kvar i »Jerusalem» och har till och
med trängt sig fram i förgrunden. Hvad är hela
denna dalallmoges drifkraft om inte kallet! Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
