Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf. Ett stycke af en monografi. Af Ruben G:son Berg (med porträtt af Selma Lagerlöf)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att de stackars människorna fingo något att lita på.
Hon skänkte dem sin kassakista med alla hennes
skatter i, men de måste lofva att inte använda den
annat än i yttersta nöd. Det räddade dem, att de
fingo en grund att bygga på, det sporrade och höll
vid lif deras krafter. Hvad finns då i den
hemlighetsfulla, slutna kistan, som ännu står oanvänd
och lofvande? Tjugu dalerstycken — det är allt. Med
denna sägen har munken bibringat sina åhörare
föreställningen om den gudomliga försynen, »denna makt,
som människor håna, därför att de ej se den, som
måste hålla sig undan, emedan den skulle missbrukas
i samma ögonblick, som den uppenbarade sig i
förnimbar form».
Syna jämförelsen i sömmarna! Det är inte slump,
att kistan innehåller något. Den har verkligen en liten
summa, men summan är futtig och absolut otillräcklig för
den yttersta nöd, i hvilken den först får tillgripas. Det är
inte meningen, att vi bara lefva på illusionen, lögnen, utan
vi ha en liten verklig summa myntad t guld att ty till.
Men visste vi, att vi inte hade mer, då skulle vi förtvifla.
Det gäller att hindra oss från att räkna och ta till
kapitalet, vi måste lefva på vår arbetsförtjänst, och
se till att utgifter och inkomster ungefär balansera
hvarann, ty om vår förtröstan gör konkurs, så är det
kaputt med oss.
Maria Teresia är en välgörarinna. Hon ger
människorna nytt mod att bära lifvet, och enligt
Antikrists mirakler bestod ju stordådet just i detta. Det är
alldeles oriktigt att säga, att hon ger dem fantasiens
skatt. Den kan ingen ge och ingen ta, nej, hon ger
dem detta bestickande soi-disant reella, som deras
sinnen kan få tro på, hon ger dem lögnens möjlighet,
och därmed äro de räddade. Hvad de behöfde, det
var det okända, att tro sig känna. Är det inte alldeles
samma bakgrund som för Gösta Berlings saga?
Kunskapens rike gaf olycka, omedvetenhetens åter gaf lycka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
