- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1904. Trettioförsta årgången /
128

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från Ischia. Af Astrid Ahnfelt (med 3 illustrationer)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ja, kunde jag inte tro det! Där sprack den
också! Och nu blir det ett lif! Dotterdottern,
ägarinnan till tamburinen, som listat sig upp och stått
gömd bakom en murkant, störtar fram på skådebanan.
Tårar, hotelser, skrik och oväsen! Jag får nog af det
hela och försvinner så hastigt som möjligt.

Det är nog bra med den rena bergsluften. Friska
och starka bli människorna och hög ålder uppnå de.
Men att lefva till hundra år, för att dansa il ballo
d’amore och slå sönder tamburiner, nej . . .

Högre upp bär det.

Inga vinfält, inga kastanjer, inga myrtnar, inga
orange- eller fikon- eller olivträd. Några mariga,
dvärg-artade pinier stå och trampa i den lafbundna jorden
och se buttra och missbelåtna ut. Högre upp. Solen
har också kommit högre upp, men den bränner icke
så hett, och luften är ren och lätt.

Ändtligen anlända vi till det öfvergifna klostret,
där den gamle eremiten skall hafva sitt tillhåll. Vi
befinna oss 759 meter till väders.

Kusken spänner hästen från vagnen och binder
den vid klostermuren. Hur grå och ärevördig den
gamla muren ser ut! Ursprungligen uppbyggdes
klostret af en båld krigsman, hvilken slutade sina
dagar häruppe som enslig eremit. Sedan fick en
munkorden sin tillflykt här, men jagades härifrån år 1870,
på den nyblifna italienska regeringens förordnande.

Men se där kommer ju den gamle eremiten!
En hvit topplufva täcker det långlockiga, likaledes
hvita håret, men därunder lysa ett par stora,
svart-brynade, nötbruna ögon med nästan ungdomlig glans.

Ett snöhvitt, böljande skägg faller långt ned öfver
den skärpbundna dräkten.

Med välljudande stämma bjuder han mig in att
bese det nu nästan förfallna klostret. Det lilla
kapellet äger en dyrbar madonnabild, och de få

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1904/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free