- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1904. Trettioförsta årgången /
139

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Examen. En Uppsalabild af Mari Mihi (med 3 illustrationer)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Så fortsatte han till Gästis för att äta middag.
Där skockades de omkring honom. — »Gratulerar» —
»gratulerar» — »nå, var han svår» — »fick du fråga
på utsökningslagen» — »kunde du skriftliga bevis?»

— »utantill!» — »lyckliga ost» —»vaktmästarn, ännu

en flaska skum» — »förbaskade hedersknyffel»–-

»Hej!» — — —

Sedan han druckit kaffe, tömde han sockerskålen
i rockfickan, gick hem, satte på sig stöflar och sporrar
och skyndade ned till ridhuset. De stulna
sockerbitarna fördelades med omutlig rättvisa mellan
favoriterna Edgar, Indian, Thor och N:o 15.

Så satt han upp på Edgar. Långsamt skridtande
St. Persgatan framåt genom Skytteanska hvalfvet,
svängde han af till vänster vid Riddarhustorget och
föll i traf, där Trädgårdsgatans makadamisering
började. Förbi sjukhuset bar det, ut på Polacksbacken.

Det var en majkväll i Uppsala, en majkväll i
Uppsala ...

Himlens bolmande moln med aftonsolsfärgade
kanter i flytande eld svepte en sällsamt skälfvande
dager öfver landskapet, öfver de nyutspruckna
löf-trädens milda linier som öfver det röda slottets
forn-tidsdruckna majestät. På vägen till vänster, som löper
utefter den skogklädda åsen bort mot Eklundshof, såg
han en ljus klädning bredvid en studentmössa. Han
kände igen dem båda. Han skulle inte skvallra på
dem. Han hade inte just anledning till att förråda
dem som promenerade två och två. ..

Hunnen in i skogen — den präktigaste barrskog

i världen — gaf han efter på tyglarna och lät Edgar
leta sig väg själf. Han försjönk i lugna, trötta,
gestaltlösa tankar, kände inte huru kvistarna ströko honom
öfver ansiktet, eller huru Edgar roade sig med att
mumsa på färska tallskott. Först när hästskorna
klapprade mot Drottninggatans stenläggning, vaknade han
och samlade tyglarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1904/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free