- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1904. Trettioförsta årgången /
209

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gäckad. Dramatisk teckning i en akt af Axel Dahlman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skapsförhållande var rådande mellan er och fru
Ternow. Tvärtom har man just förundrat sig öfver att
ni nästan aldrig besökt henne efter hennes giftermål.

Emilia. Skulle jag vilja störa två nygifta i deras
lycka, det vore att tränga sig mellan barken och trädet.
Men se där kommer hon med sin lilla gosse. Adjö,
doktor Haller! (Haller går ät höger,)

Sigrid (utanför scenen). Ställ vagnen där i
skuggan, Kristin! Gå in efter några leksaker åt Erik och
se väl efter honom! (Kommer in frän vänster.) Nej,
hvad ser jag, du här, söta Emilia! Det må jag säga
var en glad öfverraskning (omfamnar och kysser henne),

Emilia. Ja som du ser, har jag trotsat dammet
och solbaddet för att besöka dig.

Sigrid. Det tror jag då icke har händt på år
och dag. Så rysligt ledsamt, att icke Gustaf skulle
vara hemma! Han har så många gånger undrat öfver
att du aldrig kommer till oss.

Emilia. Har han?

Sigrid. Ja många gånger. Hon kommer ju
endast, när hon blir efterskickad, säger han. Men nu
har du kommit af dig själf. Det var riktigt snällt,
tack söta Emilia!

Emilia. Å, icke skall du tacka mig därför.

Sigrid. Och nu skall du stanna hos mig hela
eftermiddagen. Du skall få se, hvad vi skola ha trefligt
tillsammans.

Emilia. Länge kan jag icke stanna, men
tillräckligt för att du skall blifva trött på mig.

Sigrid. Huru kan du tala så? Men ser du
icke, huru förtjusande här är? Kom först och
betrakta hvad som är min stolthet, utsikten (drager
henne med sig ät bakgrunden). Se där har du staden,
den tager sig ju riktigt ståtligt ut härifrån. Och här
är sjön; du må tro, att det är en festlig anblick på
söndagarna, då den vimlar af seglare och roddbåtar.

Nornan 1903. 14

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1904/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free