Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gäckad. Dramatisk teckning i en akt af Axel Dahlman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
besvärligheter och begifva dig hit ut. En kopp kaffe
vet jag smakar dig utmärkt. Jag gör en liten titt in
i köksdepartementet; under tiden får du »more dig»
ensam (skyndar in i villan).
Emilia (ropar ef ier henne). För all del, intet
besvär för min skull! (För sig.) Ännu har hon
ingen-ting förstått. Pladdrande, barnslig, fåfäng, men från
hans mun heter det naturligtvis: älskvärd, okonstlad,
intagande. Så är det med männen; det är det yttre
omhöljet, som tilltalar dem. En kvinna, som förråder
en smula begåfning och skarpsinne, sky de som pesten.
(Doktor Haller från höger.) Kommer ni åter, doktor
Haller?
Haller. Ja, som ni ser.
Emilia. Och jag, som trodde, att ni i detta
ögonblick återtagit er praktik. Hvad är anledningen
till detta?
Haller. Ni må kalla det vankelmod, men det
var min böjelse, som dref mig tillbaka.
Emilia. Er böjelse för Sigrid Ternow.
Haller. Min böjelse att bistå en olycklig, för
hvilken jag intresserar mig. Ni har nu i skonsamma
ordalag gjort henne medveten om hennes ställning,
men här kräfves något mer än blotta ord.
Emilia. Än om jag ännu icke underrättat henne?
Haller. Huru, ni har icke träffat henne?
Emilia. Jo, jag har förberedt saken, jag har
sökt uppväcka tvifvel och misstankar hos henne, men
hon — begriper ingenting.
Haller. Jag förstår, till och med ni har haft
svårt att finna ord, som ej äro för grymma för hennes
veka sinne.
Emilia. Om ni tror, att jag af medlidande —
å, huru talar jag! Som ni hör, har hon ännu icke
fått veta det, och jag vill säga henne det ensam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
