Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gäckad. Dramatisk teckning i en akt af Axel Dahlman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haller. Ni vill blifva af med mig, så mycket
förstår jag, men jag kan icke inse skälet därtill.
Emilia. Nåväl, jag medger det, det finnes ett
skäl. Jag fordrar som en rättighet att här ensam få
föra talan.
Haller. Men hvarför icke sluta oss tillsammans?
Vi ha kommit i samma syfte. Ni kunde draga nytta
af att hafva mig vid er sida.
Emilia. Vi samverka! Det är omöjligt.
Haller. Hvarför tala i gåtor?
Emilia. Ni tvingar mig att säga hvad jag icke
borde.
Haller. Men har jag då ej rättighet att fordra
en förklaring?
Emilia. Så hör då! Ni har kommit, säger ni,
med hjärtat fullt af medlidande för Sigrid Ternow.
Haller. Ja, jag försäkrar er, att någon oädel
bevekelsegrund ....
Emilia. Jag däremot för att utöfva vedergällning.
Haller. Huru?
Emilia. Skall ni nödvändigt veta det?
Haller. Har hon förolämpat er på något sätt?
Det är icke möjligt.
Emilia. Ni drifver mig att blotta mitt innersta.
Jag — älskar Gustaf Ternow.
Haller. Ah!
Emilia. Sedan så långt tillbaka, som jag minnes,
har jag älskat honom. Som ni nog hört, äro vi
uppfostrade tillsammans. I våra lekar var jag hans drottning,
mig ägnade han sina första diktförsök. Då han
lämnade hemmet för att genomgå sin officerskurs, gjorde
han det efter att till mig hafva talat kärlekens språk.
Men vid återkomsten möttes han af denna fe, som
förhäxade honom. Hvad han sagt mig, var glömdt;
det hade varit barnsligheter.
Haller. Och ni hade tagit det för allvar. Ora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
