Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstnären. Dikt af A. U. Bååth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och lätt skall han tjusa damer af värld
med mångprisad konst på sin segerfärd.
Hans dukar beskådas med guldpincenez,
och högt skall han rosas vid nästa supé.
Han tröttnat vid blängande däkornas flin
och bondehustrurnas häpna min. —
Han penseln lagt. Hans tafla är färdig.
Det kvällas bland palmer i ljus atelier.
I morgon han skall med nöje bese
i dager den duk} som är mästaren värdig.
Elegant han tager en lugn promenad
i upplyst, bullrande hufvudstad.
Och hemma igen från dess aftonbrus
han njuter sin vånings elektriska ljus.
Sen hvilar på mjuka resårer han godt
inunder sparlakan, som lysa i blått.
Han somnar från ljuset. Hans våning strålar
stilla och tyst och så stilfullt grann. —
Han vrider i bädden sig af och an:
han drömmer, att ute i bygden han målar.
Där står han i solsken vid östersjöstrand
och andas luften från haf och från land.
De fräsande blåa böljornas tåg
bjuder sin hälsa som förr åt hans håg.
Men handen kännes så underligt lam
och ögat så matt och anden så tam.
Han våndas, han kan icke penseln föra,
han skrämmes af hafvets stigande brus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
