- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1905. Trettioandra årgången /
125

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den spanska faran. Novell af Harald Gote

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

resa följande dag. Snart förde det hvisslande tåget
oss bort från den ödesdigra valplatsen, som jag nu
snart skall återse efter ett långt lif i lugn och ro.

Jag hör ännu hvisslingen. Det var gnisslet af
Edens port. Den slår igen om både fallna Evor och
dem som stå.» —

Viola var nästan skälfvande af deltagande och
mystisk rysning. Hon beundrade nu mer än
någonsin den ädla Matilda, som haft en sådan frestelse och
motstått den.

När de anlände till Granada, ville fru Gellert
bebo samma minnesvärda hotell, som härbärgerat
hennes ungdoms svärmeri. Men det var försvunnet.
Damerna måste taga in i ett annat. Pietetsfullt började
nu deras vallfärder till alla de platser, Matilda
längtade att återse. Huru mycket var ej förändradt, huru
många platser oigenkännliga. Uppe vid Alhambra var
dock sig likt. Där sofver tiden. Vid lejonfontänen
och i de öde pelargångarna mötte åter det förgångna.

»Här, Viola, var det jag satt och målade. Där
emot pelaren var det han stod och följde mitt
arbete och talade de passionerade orden. Hvar är han
nu? Har hans stämma tystnat, är han stoft och
aska? Eller en åldring liksom jag? Har han
kommit hit någon gång och påmint sig vår korta
ung-domssaga?

I en park hviskade en dag fru Gellert: »Här var
det min klädning en gång fastnade i ett taggig gren,
och han böjde sig ned och lösgjorde kvisten. Han
kysste min klädning.» —

Viola njöt med sin Matilda alla minnenas tjusning.
Det var fullständig dyrkan i hennes sätt att beskåda
och att lyssna. i

Kort därefter en vacker natt vred sig fru Gellert
på sitt läger och kunde icke sofva. Hon stirrade ut
i mörkret. Hon tänkte på det sätt, på hvilket hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1905/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free