Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En unge med ruter i. En liten julhistoria från Skåne af Henrik Wranér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jaså, inte det, näbbgädda? Ja, inte skulle du
vågat, om du varit i hans kläder — du har hört*
hurudant rifjärn jag kan vara. Men det vet inte han,
och väl är det.
— Så du pratar, Elisabeth!
— Nu ska ni emellertid få höra hur det gick
till. Har jag haft er till att berätta om era små
sorger och fröjder så många gånger, är det inte mer
än min skyldighet att en gång bekänna kort.
— Oh, hvad det ska bli roligt!
— Jo, det var häromsistens när jag gick förbi
honom, där han traskade vid landsvägen och plöjde.
— Du har allt din dryga del, du Ola! sa jag,
se’n vi hälsat.
— Nej, delen är liten — bara en trettitvåendel!
sa han och skrattade så godt. Men annars har jag
nog att sno med den: det går minsann inte att spela
herreman och vara patron och sitta på
gästgifvare-gården. Men arbete gör kroppen godt! sa han och
torkade svettdropparna ur pannan.
— Du skulle gifta dig till pengar! sa jag. Så
kunde du få hemmanet i skick.
— Ja visst, ja. Och få en husbonde, som läte
mig höra, att jag är en fattiglapp, som lefver på hennes
pengar. Nej, tack så mycket!
— Du kunde väl ta en, som tänkte mer på dig
än på sina pengar?
— Hm, sådana är det ondt om.
— För resten är där nog en, som jag har haft
tankarna på bra länge! säger han. Och ni kan tro, jag
blef som jag hade fått en spann iskallt vatten mellan
skuldrorna.
— Har du sagt henne det? säger jag långt om
länge.
— Inte förr än nu! sa han. Du skulle väl veta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
