Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde. (1 okt. 1903—1 okt. 1904). Minnesrunor af Emil Svensén. Med miniatyrporträtt - Karl Ekman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och uppskattadt inom vida kretsar.
Snarare har detta skett genom hans
politiska verksamhet, som tog sin
början vid ett par af de sista
ståndsriksdagarna, under hvilka han i
borgarståndet representerade ett af de fem
bruksdistrikten. Från detta stånd tog
han med sig de gammalliberala
traditionerna från midten af förra seklet
in i första kammaren, där han insattes af Östgöta
landsting vid de första valen till den nya
representationen, och där han behöll sitt säte under tre
valperioder ända till 1893. Under större delen af
denna långa tid var han en af den höga
församlingens allra inflytelserikaste ledamöter, användes
flitigt i utskott och kommittéer af allehanda slag och var
under en lång följd af år ordförande i statsutskottet.
Med eller utan skäl har detta utskott fått skuld för
vissa mer eller mindre klart fattade sträfvanden att
intaga det gamla sekreta utskottets maktställning vid
våra riksdagar, och det kan ju sägas hafva en viss
anledning därtill, då det håller nyckeln till statens
kassakista i sina händer. Huru härmed än månde
sig förhålla, var Ekman under den tid, då han satt
såsom detta utskotts ordförande, en af den svenska
riksdagens mäktigaste män, då det enligt sakens
natur i ganska vidsträckt mån beror på statsutskottets
ordförande, i hvilken riktning dess göranden och
låtanden skola gå. För Ekman liksom så mången
annan inom den kammare, af hvars åsikter och
önskningar han länge varit ett lefvande uttryck, skulle dock
en tid komma, då det blef slut med maktens och
inflytandets dagar. För det nya tullsystemets män
befanns han med sina utpräglade frihandelsåsikter
obekväm och blef med åren allt mera skjuten åt sidan,
intill dess han vid 1893 års val försvann ur den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
