Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Hedin. Af Emil Svensén. Med porträtt (titelplansch)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så framstående militärer som Hugo Raab och Axel
Rappe arbetade för en härordning på den allmänna
värnpliktens grund efter preussiskt mönster, och som
förmådde regeringen att vid 1875 års riksdag
framlägga ett mycket väl utarbetadt förslag i detta syfte.
Med sin vanliga eld kämpade Hedin för dessa idéer,
och när förslaget föll, sparade han icke på starka ord
emot landtmännen. Han var för klarsynt att i deras
motstånd se idel fosterlandslös egennytta, hvilket var
fallet med många af hans nya vänner, och han erkände
den olyckliga, men i tingens natur grundade
nödvändigheten att sammanbinda frågorna om härordning
och jordbeskattning, hvilken fann sitt uttryck i 1873
års stora kompromiss. Men han hade aldrig varit van
att lägga fingrarna emellan i striden för hvad han
ansåg rätt, och allmogens män kände sig ofta sårade af
hans hänsynslösa språk. Vid deras sida stredo nu
många af hans gamla vänner, särskildt Julius Mankell,
som af de nyliberala landtmännen lärt sig inse
rättvisan af allmogens kraf, och mellan honom och Hedin
rådde under en längre tid ett spändt förhållande.
Under det Hedin i försvarsfrågan samverkade med
det parti, som lät kalla sig intelligenspartiet, men i
själfva verket var en byråkratisk höger, kom han
stundom att dragas längre in på dess vägar än han säkert
själf ämnat, och många bland hans gamla vänner
talade med djupt missmod om honom såsom förlorad
för den folkliga saken. Det var Hedins så mycket
omtalade »mörka tid», och bland dem, som kände
svedan af hans dryga hugg, gick länge ett försåtligt
tal om ovärdiga orsaker till hans förändrade hållning.
Detta förtal må här vidröras, efter som det med
styrka framträdt i anledning af hans ställning till den
norska frågan. Liksom mången större statsman än
han, förstod sig Hedin bättre på att sköta det
allmännas affärer än sina egna, som länge visade ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
