- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1906. Trettiotredje årgången /
27

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Hedin. Af Emil Svensén. Med porträtt (titelplansch)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i tryckfrihetslagen, hvilken med särskildt straff belade
»framställning, som sårar tukt och sedlighet». Men
det fria ordet var honom alltför dyrbart att utöfver
det, som den enklaste omsorg för tukt och sedlighet
syntes honom kräfva, tillåta någon förföljelse mot denna
litteratur, och 1884 var han ledamot i den jury, som
frikände August Strindberg i dennes beryktade
tryckfrihetsmål.

Skandinavismen hade varit hans första kärlek,
och den blef äfven hans sista. I dess intresse väckte
han 1899 motion 0111 åstadkommande af en
neutrali-tetsförklaring från de tre nordiska rikena, och året
därpå upptog han vid riksdagen ett förslag, som hans
närvarande minnestecknare vid ett par tillfällen
framställt inom pressen, att göra bruk af Sveriges
kvarstående rättigheter öfver Wismar för att i utbyte mot
deras afstående bereda någon förmån åt danskarna i
Nordslesvig. Men hans stora kärlek skulle mot slutet
af hans lif bereda honom bittra sorger. Måhända
skulle han med sitt oerhörda anseende hos sina
norska vänner kunnat sätta en dämpare på deras oblyga
anspråk, men i stället visade han en ohjälplig
undfallenhet för dem, tog i tid och otid deras försvar,
och är därför icke utan sin dryga skuld i den slutliga
utgången. I sin ungdom hade han kämpat för
gemensamma konsulat för de tre nordiska rikena, men
på ålderdomen blef det hans öde att försvara
upplösningen af den konsulära gemenskapen mellan de två
unionslanden. Den norska läran om en personalunion
med två utrikesministrar blef dock för mycket äfven
för honom. I sina sista dagar fick han bevittna
unionens slutkatastrof, som krossade hans lifs skönaste
dröm och under sina spillror begrafde återstoden af
hans sjunkande lifskraft. Vid sommarens urtima
riksdag höll han med svag stämma sitt afskedstal, där
han lade i dagen sin vanliga långt gående undfallen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:09:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1906/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free