- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1906. Trettiotredje årgången /
92

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På väg till Rom. Ur »En sjuttiotreårings minnen». Af Carl Rupert Nyblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

under bedöfvande bravorop af folkmassorna. Därtill
kom ett våldsamt åskväder med bländande blixtar,
som stundtals alldeles fördunklade konsteldarne.

Med detta skådespel afslutades festen, som
hvar-ken i sång eller tal bjöd de utomstående på något af,
hvad vi i Norden äro vana vid. Följande morgon
reste den ensamme nordbon från Heidelberg västerut.
Han reste från Baden till Elsass och stannade en dag
i Strassburg. Det var den tiden en fransk stad, och
han mötte där första gången franska som talspråk.
Han hade under kondition i Sörmland lärt sig tala
franska skapligt. Han gick in på en restaurant.
Matsedeln var fransk, maten fransk, garijonen dito. Men
räkningen visade, att ga^onen trodde gästen ej förstå
språket: han hade skrifvit tre francs mera än rätt var.
Anmärkning gjordes genast, och gästen tillät sig ge
ganymeden en uppsträckning, och »pour boire»
ute-blef. Det föreföll honom som ett dåligt förebud, att
hans första ord på fransk botten måste bli af sådan
art. Erkännas bör, att något sådant aldrig kom i fråga
imder det halfva år han vistades i Paris.

Han gick att förjaga harmen framför Erwin von
Steinbachs härliga domfasad. Det var den första
äkta gotik, som kom för hans åsyn. Beundran var
gränslös, ej blott öfver arkitekturens utan äfven öfver
den plastiska dekorationens skönhet. Likaså
långhusets inre; men sällsam var verkan af det skumma
koret och tvärskeppet, bägge romanska, små och låga.

Så satte han sig på tåget igen, och nu gick
färden dels öfver dels i tunnlar genom Vogesernas kullar
och berg. Det sista han såg, innan solen gick ned,
var en skara flickor, som badat i en liten sjö och nu
viftade åt tåget med handdukarne. Midt i natten
passerades Champagne och vi höllo en stund i
Eper-nay. Allt ifrigare rullade tåget framåt i den gryende
dagen. Han kunde icke sofva. Det var den 14 au-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:09:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1906/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free