Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde (1 Okt. 1904—1 Okt. 1905). Minnesrunor af Emil Svensén - Oskar Magnus Björnstjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än de öfriga ambassadörernas sätt att sköta sitt
kall. Om den skillnad han angaf verkligen var en
skillnad till arten och ej blott till graden, det må
de afgöra, som bättre känna till vår diplomatiska
historia. Säkert är i alla fall, att icke på mången god
dag har någon svensk minister i främmande land
fullgjort sin uppgift till så mycket gagn för sitt
fädernesland som han. Hans uppträdande i Rysslands
hufvud-stad å de Förenade rikenas vägnar inföll under en
tid, då man från alla sidor lät sig angeläget vara att
så mycket som möjligt utvidga våra affärsförbindelser
med vår mäktige östra granne. Inom det ryska
världsrikets omätliga landvidder syntes storartade utsikter på
väg att öppna sig för den svenska industrien,
affärsverksamheten och arbetsskickligheten, och det gällde
blott att finna utvägar för att göra dessa utsikter till
verklighet. Utvägarna funnos och anvisades af vår
minister i Petersburg, som med aldrig tröttnande ifver
arbetade utan rast eller ro för att bereda tillfälle åt
svensk intelligens och svenskt kapital att tillgodogöra
jätterikets omätliga naturliga hjälpkällor och skaffa
alstren af når näringsflit ett tillräckligt utrymme på
dess stora marknad. Vid den tiden var det, som
det med sanning kunde sägas, att vi än en gång skulle
lära moskoviten, hur svenska stålet biter, nämligen
såsom plogbillar i hans fruktbara jord, såsom liar på
hans böljande åkerfält. Det var icke Björnstjernas fel,
om de lysande utsikter, som sålunda till stor del
genom hans förtjänst syntes öppna sig för den svenska
företagsamheten, icke gått i fullbordan i den
utsträckning, som han vågade hoppas. Att så ej varit fallet
har väl främst berott på den strängt protektionistiska
anda, som gjort sig gällande i det ryska rikets
ekonomiska lagstiftning, med öppet uttaladt syfte att bevara
så mycket som möjligt af dess marknad för den
inhemska näringsfliten. Men i viss mån har väl äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>