Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur en tingshästs upplefvelser. Berättelse af Mari Mihi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/- s
I UR EN TINGSHÄSTS UPPLEFVELSER. Berättelse af Mari Mihi. i
\ /
Jag hade hållit slutting uti en af de norrländska
häradsrätterna. Förhandlingarna hade dragit sent
ut, ty efter utslagens afkunnande hade bönderna som
vanligt inlämnat massor af småprotokoll. Så att då
rätten ändtligen reste sig, sedan tingsfriden aflysts, var
det svart natt ute.
Det var bra sent att packa in alla papperen och
sedan åka de fyra milen in till staden. Men inte var
det vidare frestande att stanna kvar heller. Ty
tingshuset var genomuselt. Korta sängar och dragiga
fönster. Och tingsvärden — ja, honom är det nog bäst
att tala tyst om. —•
Därför fägnade det mig högeligen, då länsmannen
framställde en förfrågan, om jag och notarien ville hålla
till godo med hans enkla hydda. Tillfredsställelsen
minskades inte det ringaste af, att jag visste det den
enkla hyddan i verkligheten utgjordes af en stor,
präktig herrgårdsbyggnad, där värden städse utöfvade den
gästfrihet, som han kunde bestå sig med. Ty vid
sidan af länsmansbeställningen var han disponent för
två sågverk samt ledamot af Första Kammaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
