- Project Runeberg -  Genom norra Amerikas förenta stater /
31

(1890) [MARC] [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

/ HULL OCH LIVERPOOL.

31

kommissionärer för de särskilda linierna och utropade hvar och
en namnet på sin linie. Men från Guion-linien var ingen
kom-missionär tillstädes. Detta gjorde, att passagerarne måste stå
och vänta på platformen ganska länge, hvilket var temligen
obehagligt, emedan det var rätt kallt, hvarförutom alla kände
sig litet ruskiga efter den nattliga resan. En engelsman kom
nu, en liten tjock, beskedlig man, kommissionär för Guion-linien.
Men han förstod ej ett ord svenska. Bland de svenske
passagerarne var en synnerligen hetlefrad herr L. Med stor vrede
vände han sig mot den lille mannen och utgöt öfver honom
en ström af galla. Så grälade de, den ene på svenska, den
andre på engelska, utan att förstå ett ord af hvarandra. Det
var ett sorglustigt skådespel. Efter en stund aflägsnade sig
engelsmannen, alldeles förbryllad, och så godt var det.

Slutligen kom den skandinaviske kommissionären. Han
blef genast föremål för häftiga och närgående utgjutelser af
flere passagerare, isynnerhet herr L., hvilken var såsom en
brinnande kruttunna. Den stackars kommissionären blef också ond.
När jag blandade mig i samtalet och sade honom, att han borde
hafva varit nere i behörig tid, så svarade han:

»Inte kan jag stå här och vänta hela natten», hvarpå jag
genmälde:

»Det hade ni icke heller behöft, ty utan tvifvel har ni från
Hull erhållit telegram om, hvilken tid ni hade att vänta tåget.»

Derpå lemnade jag både honom och den engelske
kommissionären, som nu kommit igen, mitt visitkort. Det
förändrade ställningen strax såsom genom ett trollslag. De blefvo
särdeles höfliga. Detta berodde nog derpå, att agenten i
Stockholm skrifvit särskildt om mig till kontoret i Liverpool.

Klagomål öfver den skandinaviske kommissionären
framfördes till kontoret, men saken bilades, såsom jag tror, ganska
tillfredsställande för alla parter. Och i sjelfva verket syntes
kommissionären vara en ganska bra karl, fastän han hade
för-sofvit sig den der gången — och hvem kan icke det hända?
Hade han genast öppet erkänt det och vänligt bjudit herr L.
en cigarr, så hade det snart blifvit lugnt. Han är till börden
dansk eller norrman och heter Peterson. Han har ett herberge
för emigranter, och det är i all sin enkelhet och tarflighet
renligt och snygt, samt, hvad maten beträffar, riktigt bra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:09:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norraamer/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free