Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLAGSMÅL. — U VALFISKAR — LOTSEN.
59
långt från fartyget och sprutade vattenstrålarne högt upp i
luften. Hvalame äro ståtliga djur, de största som finnas på jorden.
Jag har sett en uppgift, att en fullväxt grönlandshval lär kunna
väga ungefär så mycket som 88 elefanter eller 450 björnar.
Jag nämde något om tjockan. De mätningar, som tidt och
ofta skedde af hafsvattnets värmegrad, läto oss förstå, att befälet
fruktade, att tjockan möjligen berodde på något i närheten
varande isberg. Sådana berg äro mycket farliga. Den 7 nov.
1879 stötte Guionliniens båt Arizona kl. 10 på aftonen i lugnt
väder mot ett isberg. Ingen ombord hade märkt berget, förrän
fartyget törnade deremot. Det gick med 15 knops fart och
rände sin förstäf 16 fot djupt in i berget. En allmän
förskräckelse uppstod bland besättning och passagerare. Man fruktade,
att de öfverhängande ismassorna skulle ramla ned och krossa
fartyget med alla, som voro derpå. Endast några få tons is
ramlade dock ned på däcket, och Arizona undkom lyckligt den
hotande faran.
Ett par hundra engelska mil ute i sjön mötte vi en
segelbåt, som lade till vid Alaskas sida. I den samma var en lots,
som togs upp ombord. Vi frågade, huru det kom sig, att
lotsen mötte så ofantligt långt ute i sjön, och fingo till svar:
»Det är en följd af konkurrensen. De olika lotsarne täfla
med hvarandra att nå ankommande fartyg så snart som
möjligt. Och derför utsätta de sig för faran att segla flere hundra
mil ut i Atlanten med sina jemförelsevis små båtar. Lotsningen
från Sandy Hook till New-York på en sådan båt som Alaska
kostar nämligen icke mindre än 50 pund sterling i— 900 kr.)»
När lotsen hade stigit ombord, lade hans båt ifrån och
seglade vidare ut åt hafs. Sannolikt fans bland besättningen
någon mer lots, som ville passa på tillfället att ännu längre ute
i hafvet fiska upp ett annat fartyg.
Vill någon se, huru en resa öfver Atlanten tager sig ut på
kartan, så bifogas här en teckning af vår färd (se sid. 49). I
nedgången till den stora salongen ombord hängde en karta, på
hvilken fartygets resa utprickades. Hvarje dag kl. 12 m. inlades på
denna karta den sträcka, som vi under det sist förflutna dygnet
passerat. Der angafs, huru många engelska mil vi tillryggalagt,
på hvilken meridian och hvilken longitud vi för tillfället befunno
oss, äfvensom hvad vind vi hade haft, och huru vädret hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
