- Project Runeberg -  Genom norra Amerikas förenta stater /
79

(1890) [MARC] [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och dermed ref han sönder kortet. Sjöström skulle nu
förklara, hvari afvikelsen bestod. Men hans förklaring kom
sekreteraren att utbrista:

»Ju mer ni förklarar, dess värre blir det.»

Emellertid gick Sjöström till mr Mc Conaughy och erhöll
af honom salen. Detta förvånade sekreteraren mycket, och han
gick till mr C. för att, om möjligt, få tillåtelsen återkallad
såsom gifven i missförstånd. Utan tvifvel gjorde sig också
missförstånd å ömse sidor gällande. Och det torde vara fåfängt att
nu försöka utleta rätta sammanhanget. Jag har sett saken i
tryck återgifven på olika sätt, och att döma mellan de olika
uppgifterna vill jag alls icke åtaga mig. Jag beklagar blott,
att sekreteraren i den svenska afdelningen af kristliga
föreningen af unge män, kandidat C. Fries, som för tillfället var i
New-York, blef inblandad i saken på ett sätt, som för honom
säkert var *lika obehagligt som för mig. Jag är dock fullt
öfvertygad om, att han handlat fullkomligt hederligt och kristligt.

Jag fick alltså salen. Kl. 1/t8 på aftonen var
sammankomsten utlyst, och kl. 8, sade man, skulle den begynna. Man
har der, såsom mångenstädes i Sverige, den oseden att icke
börja precis på slaget. Följden deraf är, att folket aldrig lär
sig att vara ordentligt, när det gäller att komma till
sammankomster.

Samlingssalen var en mycket ståtlig och fin lokal. I ena
ändan var en upphöjning. På den samma stod en liten pulpet
för den, som skulle tala. Der bakom voro magnifika fåtöljer
och soffor för andra predikanter eller talare, som tilläfventyrs
kunde vara tillstädes. Och vid detta tillfälle voro de många.

Vid mitt inträde i salen var hvarje plats upptagen. Bland
åhörame befunno sig de flesta af New-Yorks och Brooklyn s
svenska prester äfvensom några amerikanska pastorer, hvilka
väl icke förstodo svenska men voro intresserade af att se en
stor samling svenskar. I salen var det förskräckligt hett. Med
anledning deraf hade hela församlingen försett sig med solfjädrar
och viftade alldeles förtvifladt för att svalka sig i ansigtet. Detta
gjorde, att hela hopen liknade ett böljande vatten. Det var
mycket ovanligt för mig att se sådant der, och det var allt
annat än behagligt. Jag är i allmänhet ganska lätt störd af
rörelser i den församling, som jag talar till, huru mycket mer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:09:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norraamer/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free