Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bunden. I riktning från norr till söder gå breda gator, som
kallas avenyer. Dessa skäras Vinkelrätt af tvärgator (streets).
En praktisk anordning är, att de flesta såväl långgator som
tvärgator bära nummer i stället för namn. Sålunda säger man:
första, andra, tredje avenyen o. s. v. Tvärgatornas nummertål
går på Manhattan* upp till 220 (detta oberäknadt gatornas
antal i den södra delen af staden, der de allesammans bära namn
såsom hos oss). Det är naturligtvis mycket lättare att taga
reda på t. ex. i97:de gatan, än det vore att finna samma gata,
om alla gator bure särskilda namn. Ett undantag från
regelbundenheten bildar stadens största och förnämsta gata. Hon
heter Broadway och går från Manhattans södra ände norrut
så när genom hela staden. Först går hon parallelt med
avenyerna, men sedan kröker hon åt nordvest och skär så i sned
riktning både avenyer och tvärgator. På Broadway är en
utomordentlig rörelse samt ofta en oerhörd trängsel af
men-niskor och åkdon.
New-York är unionens största handelsstad. Oerhörda äro
de rikedomar, som här äro samlade. I mars 1890 dog en af
stadens rikaste köpmän, Astor, hvars efterlemnade förmögenhet
uppskattades till 600 millioner kronor. Han egde bland annat
omkring 1000 hus i staden. Staden New-York är ock en
synnerligen framstående fabriksstad, kanske äfven i detta afseende
den förnämsta i unionen. Den eger omkring 12 tusen (större
och mindre) fabriker, som tillverka varor för nära 1900 millioner
kronor or» året. Betydelsen af en sådan siffra torde man bäst
förstå, om man besinnar, att tillverkningsvärdet vid Sveriges
samtliga fabriker utgör endast omkring 200 millioner kronor.
New-Yorks utförsel är oerhörd, och om dess införsel kan man
göra sig ett begrepp, när man får höra, att här inflyta omkring
450 millioner kronor årligen i tullinkomster.
Stadens befolkning växer med otrolig hastighet. Ar 1850
egde den icke mycket öfver en half million innevånare, år 1880
hade den öfver 1,200,000. Nu torde den ega åtminstone en och
en half .million. I denna siffra är då icke medräknadt antalet
af alla dem, som hafva sina affärer och yrken i New-York, men
som bo i de närmast omgifvande städerna. Huru stort detta
* Som läsarne torde erinra sig, är Manhattan namnet på den halfö, på
hvilken det egentliga New-York ligger. Se sid. 68.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
