Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sammanhållning, som katolikerna hafva, samt deras högt
utvecklade skolväsen förefaller det derför bra barnsligt, när man
hör annars framsynte och upplyste män med den största
likgiltighet åse dessa förhållanden. Mig synes snarare, som skulle
framtiden tillhöra den katolska kyrkan, derest icke den
protestantiska kristenheten uppgifver de splittringar, som för
närvarande allt mer och mer utveckla sig inom henne.
Med vanlig spårvagn, dragen af hästar, gingo vi sedan
genom en tunnel i den 4:de avenyen längre nedåt staden och
besågo der en rundmålning, föreställande slaget vid Gettisburg,
en af de förnämsta bataljerna under det sista amerikanska
inbördeskriget. De äro högst märkvärdiga, dessa målningar.
Man kommer in i en rund byggnad utan några fönster. Man
går uppför en trappa, som upplyses af elektriskt ljus. Man
kommer upp på taket af ett hus, som det synes. Och der ser
man långt, långt utåt fältet. Man kan icke upptäcka några
väggar, utan det förekommer en alldeles, såsom stode man midt
ute på fältet. Man kan knapt tänka sig något konstverk, som
ser mer naturligt ut än detta. De närmaste föremål, man ser,
äro också verkligen naturliga. Sedan fortsättes med målningen,
och man får ibland anstränga sina ögon en god stund, innan man
lyckas upptäcka, hvar de naturliga tingen sluta och de målade
börja. Ibland är det endast genom att svänga på kroppen
möjligt att upptäcka, hvilka föremål som äro fristående, och
hvilka som äro målade. Jag har sett dylika målningar förut i
Berlin och Köpenhamn. Nu finnes ock en i Stockholm.
Tiden gick emellertid undan för oss. Vi bestego den
upphöjda jernvägen igen och kommo vid sextiden åter ned till
Battery Park och till mitt herberge. Jag var till aftonmåltid
inbjuden på Skandinaviska emigranthemmet, om hvilket jag snart
skall närmare tala. Men jag var i sådant behof af hvila och
stillhet, att jag måste försaka måltiden och i stället anhålla om
ett ensamt rum att vara i den korta stund, som ännu stod åter,
innan jag skulle fara öfver till Brooklyn för att der predika.
Vid måltiden i emigranthemmet voro en stor mängd svenska
pastorer samlade från olika samfund, och det hade utan
tvifvel-varit rätt kärt att lära känna dem allesammans, men det var
mig nu icke vidare möjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
