Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ser, böner och tårar, blifvande hvar och en vid sin hjord,
hvilken de med möda hade att leta upp likasom utur öknene.»
De nya lärarnes första omsorg- blef att insamla medel för
uppförande af kyrkor. De gamla träkyrkorna voro alldeles
förfallna. »Vi behöfva omkring 400 pd. sterling (= 72 tusen
kronor), skrefvo de hem, men detta blir nog icke svårt att
skaffa, ty svenskarne äro så glada att hafva oss ibland sig.
De betrakta oss nära nog som änglar, sända från himmelen,
och hafva med tårar betygat oss sin glädje. Vi kunna
der-för med sanning säga, att det fins ingen plats i verlden, der en
prest kan vara så’ lycklig och så älskad som i detta land.»
Ar 1699 invigdes den s. k. Christina-church i Wilmington.
Hon är af gråsten och står ännu qvar. Hennes utseende visar
bilden på sid. 105. Flere hundra personer voro då samlade och
efter den högtidliga gudstjenstens slut undfägnades alla dessa
med mat och dryck. Ar 1700 invigdes den nya kyrkan vid
Wicacoa. Om henne se vidare sid 124 f.
Det bästa förhållande rådde i allmänhet mellan
församlingarna och deras lärare, och en god kyrkotukt upprätthölls.
Många af nybyggarne hade mellan två och tre sv. mil till
kyrkorna, men intet kunde dock afhålla dem från att bevista
guds-tjensterna. En ganska god plägsed iakttogs af somliga prester.
Efter predikans slut gingo de nämligen ned i gången och
förhörde sina åhörare dels öfver den nyss hållna predikan, dels i
deras kunskap i katekesen. De nu såsom en nyhet betraktade
s. k. »eftermötena» äro alls ingen nyhet inom den
protestantiska kyrkan. Der de äro i bruk, hafva de visat sig vara af
stor betydelse och medföra synnerlig välsignelse. Predikanten
kommer i dessa möten de enskilda personerna närmare in på
lifvet med Guds ord, och ett pistolskott på nära håll gör ofta
större verkan än ett kanonskott på långt afstånd.
I öfver 130 år fortsatte kyrkan i hemlandet att till
kolonien utsända prester. Många af dessa voro icke allenast varmt
gudfruktiga och nitiska män utan äfven framstående lärde och
store talare. Svenska kyrkan följde icke den principen att till
missionsfältet sända ut sådana män, som hemma icke dugde
till något, utan hon offrade bland de bästa af sina tjenare. En
af de mest populäre af alla dessa prester var en dr Karl
Magnus Wrangel. Han måste nästan alltid predika under bar him-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
