- Project Runeberg -  Genom norra Amerikas förenta stater /
149

(1890) [MARC] [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

alla de familjer, der jag under min resa hade glädjen att bo. Strax
efter middagen gjorde jag ett besök i stadens högskola.
Lokalen hörde icke till de nyaste och företedde derför just
ingenting af särskildt intresse. Hvad som deremot mycket
intresserade mig, var den samundervisning, som i denna skola eger
rum. De amerikanska skolorna äro i allmänhet gemensamma
för både gossar och flickor, och det gäller icke allenast
folkskolan utan äfven de högre skolorna och universiteten. Man
har i vårt land äfven talat mycket om denna sak. I Stockholm
finnes en privatskola, der samma princip är genomförd. Många
äro dock de, som deraf frukta vådliga följder. Det var derför
naturligt, att jag i Amerika försökte göra mig af pålitliga
personer underrättad om, hvad erfarenheter man der hade haft.
Att samundervisningen är teoretiskt riktig så väl på de högre
som på de lägre stadierna, deri var jag redan förut på det klara.
Jag är också af den tanken, att om en sak i teorien är riktig,
så blir den också i tillämpningen riktig. Om två gånger två
i teorien är fyra, kan man taga för gifvet, att det i den
praktiska verkligheten också är fyra och ingenting annat. Med
rätta har äfven föreståndaren för den nyss nämda skolan här
i Stockholm i en af sina uppsatser om denna sak gent emot
alla farhågor anmärkt, att om Gud icke finner det betänkligt
att låta i samma familj födas och växa upp både gossar och
flickor, så böra vi icke heller finna det betänkligt att låta
gossar och flickor växa upp tillsammans i våra skolor.
Föreståndaren för högskolan i New Britain, professor Peck, mottog mig
mycket vänligt och förde mig in i åtskilliga klasser för att
åhöra undervisningen. Ja, der sutto nu gossar och flickor at
16—18 års ålder om hvarandra. Peck hade varit rektor för
skolan i 24 år och försäkrade mig, att han under hela denna
tid aldrig en enda gång hade haft någon olägenhet af
samundervisningen. Tvärtom tyckte han, att flickornas närvaro i
skolan utöfvade ett högst helsosamt inflytande på gossames (och
lärarnes?) uppförande.

I en klass, der jag var inne, pågick undervisning i latin.
I de amerikanska högskolorna tyckes man lägga stor vigt på
latinet. Man har der icke funnit det opraktiskt att göra sig
till godo den förståndsutveckling, som utan tvifvel latinets
studium i hög grad är egnadt att befordra. Men nog förekom det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:09:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norraamer/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free