- Project Runeberg -  Genom norra Amerikas förenta stater /
159

(1890) [MARC] [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

belns perm läsas orden: »Soul Liberty», som i öfversättning blir:
Själsfrihet.

Det var en skön dag, då jag vandrade i denna park med
dess slingrande gångar, dess präktiga blomsteranläggningar,
dess små täcka, konstgjorda sjöar, på hvilkas stilla vatten
simmade allehanda vackra sjöfoglar. Jag njöt af naturens prakt
och doft, och jag njöt vid tanken på, hvad den nya himmelen
och den nya jorden skola blifva, der i fullkomlig grad skall
råda den själens frihet, som Williams anade, och som han stred
för. Det är icke genom stora kejsares krigiska bragder utan
genom fromma mäns kristliga kärlek, som Guds rikes ankomst
förberedes och påskyndas.

Medan vi i en öppen paviljong väntade på den spårvagn,
med hvilken vi skulle gå tillbaka till staden, bestodo vi oss
med litet musik. Der stod nämligen en mycket stor speldosa,
så inrättad att om man i ett sparbössehål släppte ned en
fem-cents-slant, så spelade hon en melodi. Det var amerikanskt,
mycket praktiskt.

I Providence predikade jag i en stor
kongregationalist-kyrka. Församlingens pastor hade godhetsfullt utan ersättning
upplåtit den samma åt svenskame. Dessa hade också dels från
sjehfva staden, dels från den omgifvande bygden infunnit sig
mangrant, så att den temligen stora kyrkan var alldeles
full-packad af folk. Jag predikade öfver i Joh. 3: 1—3, och Gud
var nära. Efter predikan måste jag här, såsom på alla andra
ställen, gå ned bland folket för att helsa på och skaka hand
med många, som förut hade känt mig i Sverige, eller som nu
ville närmare lära känna mig. Bland dessa träffade jag en
luleåbo, som blifvit omvänd genom en gammal predikan af
mig, som han hade läst af nyfikenhet, samt en skåning, som
hade blifvit omvänd genom skriften: Du behöfver frälsas.
Dessutom träffade jag här som annorstädes geflebor.

Kyrkan, i hvilken vi voro samlade, var mycket olik våra
svenska kyrkor. Hon var ytterst fin. Golfvet var belagdt med
tjocka yllemattor; alla sittplatser voro försedda med beqväma,
• stoppade dynor. Orgeln hade förgylda pipor. Predikantens
soffa var klädd med rödt, dyrbart tyg, predikstolen eller rättare
sagdt: läspulpeten, likaså. Det ena var efter det andra. Jag
skall längre fram tala mer om denna sak.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:09:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norraamer/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free