Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För tio år sedan fans här blott en svensk kyrka nämligen
Augustana. Bland denna kyrkas medlemmar voro åtskilliga, som
i sanning trodde på Herren Jesus. Under böneveckan 1879
började en kraftig andlig väckelse bland kyrkfolket. Många
blefvo omvända. De vanliga sammankomsterna i kyrkan gjorde
ej mer tillfyllest, utan sådana höllos äfven här och der i husen.
På sommaren samma år började många troende känna det
allt för trångt inom kyrkans föråldrade former. De insågo ock
det orätta uti att fira herrens nattvard med sådana, som icke
voro troende. Nu började en brytning med Augustana, och
följden blef, att en del skilde sig från henne.
De utgångna hyrde sig ep sal för sina gemensamma
sammankomster, och J. G. Princell, som hade varit pastor i
augustanakyrkan, men som nedlagt sitt presterliga embete inom
denna synod, kallades att predika på den hyrda salen. Han
kunde dock icke åtaga sig det för mer än hvar tredje söndag,
och det endast för en kort tid.
Samma år i augusti bildades den Svenska evangeliska
missionsförsamlingen i Campello Mass.
Behofvet att få en predikant i församlingen gjorde sig mer
och mer gällande. Dertill kallades A. G. Nilson, som ock kom.
Han predikade med stor kraft och framgång, praktiskt och till
hjertat gående. Om en kort tid kunde icke den hyrda salen
rymma det folk, som kom för att höra Guds ord. Ett
missionshus byggdes, två våningar högt, för 2,800 dollars eller ungefär
11 tusen kronor. Vid åsynen af detta hus ropade många
spefullt: »För stort, för stort, aldrig blir det fullt» o. s. v.
Kort efter invigningen af detta hus slutade Nilson sin
verksamhet i Campello, öfveransträngd och sjuklig. Till hans
efterträdare kallades en broder Holmqvist. Han hade icke de
gåf-vor att predika som Nilson, men han hade gåfvan att sköta
sjuka. Han var en stilla, gudfruktig man med en ovanligt öm
känsla för de lidande. Just en sådan var det, som då behöfdes
i Campello. En svår tyfusfeber hemsökte nämligen denna plats,
och många svenskar, isynnerhet de nykomne, föllo offer för den
samma. Dessa tog Holmqvist sig an, så långt krafterna det
medgåfvo, och biträdd af sin hustru skötte han dem med stor
ömhet. Han var upptagen nästan jemt både natt och dag vid
de sjukes bäddar, och här kunde han bedja, trösta och hugsvala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
