- Project Runeberg -  Genom norra Amerikas förenta stater /
255

(1890) [MARC] [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vid de rike, äfven om de lefva ganska verldsligt. Förlora de
dessa medlemmar, så förlora de en stor del af sina inkomster,
och det är en farlig snara. Men måste man hos somliga tåla
ett verldsligt lif, så måste man ock vara »mild och
harmhertig» mot andra.

Söndagsskolverksamheten i Amerika är mycket liflig. Man
beräknar, att det för närvarande finnes 150,000 protestantiska
söndagsskolor. Dessa hafva 1,300,000 lärare och 10,000,000
lärjungar. Likväl finnas 11 millioner barn, som ännu icke
kunnat nås af någon söndagsskola. »Hvilket fält för
verksamhet finnes alltså icke här alldeles inpå oss!» utropar en
amerikansk tidning.

Den gemensamma församlingssången i de fina amerikanska
kyrkorna tyckes stå på en mycket hög ståndpunkt. I det
af-seendet äro skandinaverna mycket efter, och med skäl kan jag
instämma i, hvad jag nyss derom läste i en svensk chicagotidning:

»Ack, vi hafva ej kommit långt i fråga om samsång, i
jemförelse med amerikanarne. Vi kunna trygt säga, att vi
hafva sånger, som i fråga om musikens och ordens rikedom
öfverträffa mängden af de amerikanska sångerna. Och ändå
tar sången sig ej tiondedelen så bra ut som vid somliga
amerikanska möten. Och det beror på, att vi ej ännu äro
uppfostrade till samsång. Vi äro ej öfverens om takten, om vi
alls hafva någon takt. Vi lyda ej någon ledare, om vi alls
hafva någon ledare. Om en stor samling bland oss sjönge så
kraftigt och endrägtigt våra kärnsånger, o hvilket obeskrifligt
intryck det skulle göra! Ty det är ej röster, som fattas, ej
melodier, ej sånger — det är takt och samsång. Det är tyvärr
många vid våra möten, som ej sjunga med alls, ehuru de hafva
god röst.»

Hvad deremot angår körsången i de amerikanska
kyrkorna, synes den vara i många fall mer konsertmusik än
kyrkomusik, mer till nöje och musikalisk njutning än till
uppbyg-gelse. Predikanterna äro ock ofta mer andliga vältalare än
kristliga predikanter. Såsom bevis på deras frihet vill jag
här införa följande meddelande ur den svenska
chicagotidnin-gen Hemlandet för den 20 mars 1890:

nSöndagstexter. Enligt hvad en engelsk-amerikansk tidning
i S:t Paul, Minn., meddelar, predikades nyligen här i Chicago

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:09:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norraamer/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free