Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på en enda söndag öfver följande allt annat än bibliska
ämnen: »Ibsens dramatiska arbeten»; »En resa i Syrien»;
»Lotterier»; »Sabbatens firande vid verldsutställningen»;
»Elektriciteten såsom en civilisationens faktor»; »Pressens makt»; »Hvem
lyckas i Chicago?»; »Huru man kan spå sig sjelf»; »Tomma
hus»; »Några chicagobor, som gjort cession»; »En studie af
Angelus», o. s. v. Det sades vara de »ledande pastorerna»,
som predikade öfver dessa ämnen. Reflexionerna göra sig
sjelfva.»
Tidningen Minneapolis Veckoblad, som omtalar samma
sak, säger med anledning deraf:
»De amerikanske presterne äro ej rädda för att gå
utanför bibeln efter texter för sina predikningar. Vi ha varit i
tillfälle att lägga märke härtill under en längre följd af år.
Sådant förvandlar kyrkan till en salong, en hörsal, presten till
en föreläsare och den lyssnande församlingen till en publik,
som må hända är intresserad, men som rakt icke blir andligt
uppbygd.»
Det är alls ingenting ovanligt, att de amerikanska
predikanterna genom lustiga uttryck och åtbörder framkalla — ja
kanske söka att framkalla — dels lifliga handklappningar dels
ljudeliga skrattsalvor bland sina åhörare. På hösten (1889}
var Moody i Chicago någon tid. Han har en kyrka der, som
bär hans namn. I denna kyrka talade då bland andra en
nyk-terhetspredikant, som höll sina åhörare i ett nästan ständigt
skratt. När Moody kom upp och helsade på mig, som låg
sjuk, talade jag med honom om denna sak. Han sjelf beter
sig icke så der, men han hade ej heller tänkt på, att det just
var så farligt.
»Tror Ni då, sade han, att det är illa, om talarens ord
griper åhörarne så, att deras glädje gifver sig uttryck i
ansig-tets leende?»
»Nej, svarade jag, sådant är en skön syn. Men helt annat
är det, när predikanten genom lustiga uttryck och åtbörder
retar åhörarne till skratt. Då är det icke Guds ord, som fyller
deras hjertan med fröjd. Tvärtom. Genom sådant predikande
hjelper han satan att plocka bort den säd, som blifvit sådd der.»
Detta insåg ju Moody mycket väl. Jag talade om för
honom, huru sådant oskick förut varit vanligt hos oss i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
