Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tagas i församlingen, om de bättrade sig och hos församlingens
pastor både om förlåtelse. Detta ville de emellertid icke göra
utan bildade en egen församling. Redan följande år bygde de
cn egen kyrka. Och så stort var intresset, att innan kyrkan
var färdig, var hon fullständigt betald, hvilket var en stor glädje
för församlingen, men också ett ämne till bedröfvelse för dem,
som i det längsta hade hoppats, att hon icke skulle förmå att
bygga sitt hus färdigt.
Vägen till Paxton gick genom böljande sädesfält, afbrutna
af smärre trädplanteringar. Under hela vägen såg jag ingen
höjd. Allt var en jemn slätt. Våra s. k. stora slätter i
Up-land och Skåne blifva till ingenting, när man får se sådana
vidder som i Illinois och annorstädes i Amerika. Sädesfälten
der äro som stora haf.
I Paxton hade man utlyst tvänne sammankomster, vid hvilka
jag skulle predika, den ena kl. 3 och den andra kl. 8 e. m.
De höllos i en park invid tingshuset, ett mycket trefligt ställe.
Ett utmärkt godt väder hade vi också. I parken var samlad
en stor mängd folk. Jag predikade öfver Joh. 8: 1—11 om
syn-derskan, som fariseerna ville stena. Efter predikan träffade jag
många gamla bekanta, af hvilka somliga sade, att de hade hört
mig i »Sverget» för 25 år sedan. Vid sammankomsten på
qväl-len kl. 8 kunde jag icke närvara. Det var omöjligt för mig att
predika 2 ggr om dagen under veckan. Jag sade derför
predikanten Wenstrand, pastor på platsen, att han fick hålla
afton-mötet sjelf. När middagssammankomsten slutade, meddelade
Wenstrand folket detta och uttryckte dervid sin förhoppning,
att församlingen nog skulle »ursäkta lektorn», för att han icke
orkade tala äfven på qvällen. Och visserligen kunde jag hafva
skäl att fordra ett sådant öfverseende. På söndagen hade jag
predikat 3 ggr i Ishpeming; på måndagen hade jag tillbragt
16 timmar på tåget; på tisdagen hade jag rest 103 eng. mil för
att komma till Paxton; der hade jag predikat samma dag en
gång och skulle nu kl. 3 på natten resa derifrån för att nästa
dag predika på ett annat ställe. Om man icke orkar mer för
en gång, så må man skäligen kunna vara ursäktad, äfven utan
att be derom.
Efter att hafva hvilat från kl. 8 på qvällen till 2 på
natten reste jag, som sagdt, åter tiy Chicago. På tåget fans ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
