Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
största delen af Amerikas städer äro så bygda, att de brinna
fort, när elden kommer lös.
Johansson var synnerligen angelägen att visa mig, hvilket
företräde den amerikanska arbetsmetoden hade i jemförelse med
den svenska. Särskildt menade han, att jag skulle få se något
märkvärdigt, när han förde mig in i den stora sal, der möblerna
polerades.
»Här skall lektorn få se, sade han; sådant förstå de sig
icke på i Sverige.»
Och hvad fick jag se? Jo, innan möblerna polerades,
strökos de först med något slags fernissa. Derigenom fyldes
porerna i trät, och det gick sedan åt mycket mindre polityr.
»Ja, svarade jag, det der är alls ingenting nytt för mig;
fuska, det kunna snickarne äfven der hemma göra, och jag
vill tala om, att det är alldeles onödigt att till strykningen
använda fernissa. Jag kände för många år tillbaka en snickare i
Sverige, som, innan han polerade möbler, strök dem med
lim-vatten, och det är mycket billigare.»
Från möbelfabrikerna förde Johansson mig till en urfabrik.
Detta var den första af det slaget, jag hade sett. Och det var
mycket märkvärdigt att gå igenom den samma. Nästan allting
gjordes med maskiner. Arbetspersonalen i fabrikerna bestod
dels af män, dels af qvinnor, och icke få bland dem voro
svenskar. Amerika har flere stora urfabriker, och öfver hela
verl-den äro deras tillverkningar kända, inte precis för deras
godhet men väl för deras billig’het.
Fabriks- och maskinarbetet har den stora fördelen med sig,
att det går fort, att man kan tillverka mycket samt göra
tillverkningen billig. Men det har ock sina mörka sidor. Ingen
gör någonting helt, hvar och en har blott en liten del att sköta.
Ingen känner sig ansvarig för mer än sin bit. Det personliga
försvinner ur arbetet. Det intresse, som handtverkaren har, och
den förnöjelse, som han känner vid åsynen af ett arbete, som
han med egna händer förfärdigat, kan den vid maskinen stående
fabriksarbetaren icke känna. Han blir endast en maskindel,
och hans enda intresse blir den penning, som han förtjenar.
N.ågon kärlek till arbetet såsom sådant, någon sporre att deri
göra en allt mer mognad intelligens gällande, kan endast i
undantagsfall tänkas hos honom. Hans göra är att sköta och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
