- Project Runeberg -  Genom norra Amerikas förenta stater /
431

(1890) [MARC] [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att höra honom berätta sin historia. När han och hans bror
först kommo till Amerika, hade de att kämpa med stora
svårigheter. De sex första åren bodde de i en liten jordkula med
tak af gräs. Dyrt var allt, hvad de skulle köpa. Deras första
arbetsvagn kostade 115 dollars (= 400 kr.). På lånta pennirigar
fingo de betala en hög ränta. Flere gånger förstördes deras
skörd af hagel eller gräshoppor o. s. v. Men genom
outtröttlig arbetsamhet och stor sparsamhet kämpade de sig igenom
och hafva nu lyckats vinna en i ekonomiskt afseende mycket
god ställning. Sådana personer kunna taga sig fram i hvilket
land som helst.

På morgonen den 26 juli lemnade jag Oakland. I
ressällskapet var bland andra en svensk prestman, augustanare, vid
namn Fogelström från Omaha. Jag kom i samtal med honom
angående bekännelsen. Och jag fann det samma som många
gånger förr. Hvar och en anser sig hafva rättighet att afvika
från bekännelsen, när han tycker sig i bibeln finna en annan
lära, än denna bekännelse innehåller. Det är derför också
vanligt, att studenterna vid våra teologiska fakulteter läras,
att de i presteden förbinda sig endast till det väsentliga i
augs-burgiska bekännelsen. Men hvad som är väsentligt, och hvad
som icke är väsentligt, hvem skall säga det? Så snart någon
i sin åsigt kommer i strid med bekännelsen i någon punkt,
förklarar han naturligtvis, att denna punkt icke hör till det
väsentliga. Mycket vanligt är det också, att prester icke anse sig
bundna vid bekännelsen längre, än för så vidt denna
»öfver-ensstämmer med Guds ord». Men hvem skall då säga, i hvilka
punkter bekännelsen öfverensstämmer med Guds ord, och i
hvilka den icke gör det? Är det den enskilde presten? För
resten är det ju klart: innebär den edliga förbindelsen till
bekännelsen ingenting annat än detta, så kan man ju lika gerna
förbinda sig till Koran eller till Konfucii lära eller hvilken
religionsbekännelse som helst Det kan naturligtvis icke vara
kränkande för samvetet att förbinda sig att hålla dessa böckers
lära, för så vidt den öfverensstämmer med den heliga skrift,
eller m. a. o. med den uppfattning af den heliga skrift, som
man sjelf har. Mer än en gång har jag förundrat mig öfver,
huru förnuftiga menniskor och bildadt folk kunnat resonera
på ett sådant vis. Att det går, det visar erfarenheten. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:09:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norraamer/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free